Kort svar
Betygsskalan 1-10 är den nya skala som börjar införas för berörda elever från höstterminen 2028. Betyg ska sättas som heltal: 1, 2, 3 och så vidare upp till 10. Det finns inget särskilt betygssteg för icke godkänt resultat. Det betyder inte att alla resultat är likvärdiga, utan att låga kunskapsnivåer ska kunna beskrivas mer nyanserat än med ett enda F.
| Betyg | Regeringens avsedda beskrivning |
|---|---|
| 10 | utmärkta kunskaper |
| 8-9 | mycket goda kunskaper |
| 6-7 | goda kunskaper |
| 4-5 | godtagbara kunskaper |
| 1-3 | begränsade kunskaper |
Det här är inte en officiell översättning från A-F. Läs nytt betygssystem 2028 för helheten och meritvärde 2028 för hur skalan kopplas till urval.
Varför 1 inte är ett nytt F
I dagens A-F-system samlas alla resultat under E i F. Det gör F till en väldigt bred kategori. En elev kan nästan nå E eller ligga långt från E, men båda situationerna blir samma betygssteg.
I den nya skalan ska även begränsade kunskaper kunna beskrivas med olika nivåer. Betygen 1, 2 och 3 ska därför inte läsas som tre sorters F i gammal mening. De är betyg på skalan och beskriver olika nivåer av kunskaper, även om kunskaperna är begränsade.
Det gör skalan mer informativ. Men det betyder inte att ett lågt betyg saknar konsekvens. Låga betyg påverkar betygsvärde, meritvärde, stödbehov och ibland möjligheten att klara nästa utbildningssteg.
Varför 4 inte är exakt dagens E
Betyget 4 får en viktig roll i flera regler. Regeringens avsedda kriteriebeskrivning placerar 4-5 vid godtagbara kunskaper. I vissa gymnasiala sammanhang används 4 också som referensnivå, till exempel för examen eller säkerhetsmoment.
Men det är ändå missvisande att säga att 4 är “nya E” rakt av. Dagens E är kopplat till en skarp godkäntgräns i A-F-systemet. Det nya systemet har en annan konstruktion, fler steg och ett meritvärde som ska beräknas på ett annat sätt.
Blanda inte ihop två fyror
| Begrepp | Vad det betyder |
|---|---|
| Betyg 4 | ett ämnesbetyg på skalan 1-10 |
| Meritvärde 4 | ett samlat meritvärde som används för behörighet till nationella program från 2031 |
| Dagens E | lägsta godkända betyg i A-F-systemet |
Varför A-F inte ska direktöversättas
Det kommer sannolikt att uppstå enkla tabeller i sociala medier: A blir 10, B blir 8 eller 9, E blir 4 och så vidare. Sådana tabeller kan kännas praktiska, men de riskerar att bli fel.
Den nya skalan bygger på nya kriterier och en annan bedömningsprincip. Den ska dessutom kopplas till nationella slutprov och kalibrerade betygsvärden när meritvärdet räknas. Därför bör gamla bokstäver och nya siffror inte behandlas som samma system med nya etiketter.
Om du har gamla A-F-betyg är de fortfarande viktiga och giltiga. Frågan är inte att översätta dem mekaniskt, utan hur övergångsregler och urvalsgrupper ska hantera äldre och nyare meriter. De detaljerna behöver följas när ansvariga myndigheter publicerar mer.
Undvik därför att använda den nya skalan för att:
- räkna om gamla betyg utan stöd i officiella regler
- gissa framtida antagningsgränser utifrån dagens poäng
- säga att betyg 4 alltid motsvarar dagens E
- jämföra två skolor utan att se vilket betygssystem statistiken gäller
Lärarens bedömning finns kvar
Det nya systemet betyder inte att ett prov ensamt sätter betyget. Läraren ska fortfarande göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper. Skillnaden är att den nationella slutprovsdelen används separat i meritvärdet och för kalibrering, inte som en enkel ersättning för lärarens bedömning.
Det spelar roll i vardagen. Inlämningar, muntliga moment, laborationer, praktiska uppgifter och längre arbeten kan fortfarande vara viktiga underlag. Slutproven blir en gemensam mätpunkt, men undervisningens löpande bedömning försvinner inte.
Exempel på hur skalan bör läsas
Anta att en elev får betyget 3 i ett ämne. Det säger inte “F” i gammal mening. Det säger att läraren har bedömt kunskaperna som begränsade på en viss nivå. Om samma elev får 6 i ett annat ämne visar det goda kunskaper där. De två betygen beskriver olika ämnen och kan senare påverka ett samlat betygsvärde.
Det viktiga är att fråga vad betyget används till. Är frågan stöd? Då behöver du veta vad eleven ännu inte kan. Är frågan meritvärde? Då behöver du förstå hur flera betyg och slutprov vägs ihop. Är frågan gymnasiebehörighet? Då behöver du veta om det gäller den nya modellen från 2031 eller dagens regler.
Källstatus
Huvudramen för skalan är beslutad. De avsedda beskrivningarna av kunskapsnivåer kommer från regeringens bedömning i propositionen och behöver följas när reglerna preciseras på lägre nivå. Artikeln ska därför uppdateras när nya förordningar, föreskrifter eller Skolverksmaterial beskriver slutliga kriterier.