Frågor och svar om nya betygssystemet 2028

Kort svar

Det nya betygssystemet är beslutat, men införs stegvis. Det handlar om mer än en ny skala: betyg sätts som heltal 1-10, nationella slutprov införs, meritvärdet byggs om och gymnasiebehörigheten förändras för utbildningar som börjar efter den 30 juni 2031. Många frågor kan besvaras redan nu, men exakt formel, provämnen, avrundning och vissa övergångsregler återstår.

Använd frågorna så här:

• börja med övergångsfrågorna om du undrar om en viss elev omfattas
• gå till betygsskalan om frågan gäller 1, 4, 10 eller F
• gå till meritvärdet om frågan gäller behörighet eller urval
• kontrollera källstatus om en uppgift låter väldigt exakt

Övergripande frågor

1. Vad är det nya betygssystemet?

Det är en reform som inför betyg på skalan 1-10, nationella slutprov, kalibrering av betygsvärden, nytt meritvärde och nya behörighetsregler. Det är alltså inte bara en ny betygstabell.

2. Är reformen verkligen beslutad?

Ja. Riksdagen fattade beslut den 9 juni 2026. Däremot återstår flera praktiska regler som ska beslutas eller preciseras senare.

3. När börjar det nya betygssystemet gälla?

De centrala lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2028 och börjar tillämpas praktiskt för vissa elevgrupper från höstterminen 2028.

4. Varför står det fortfarande “föreslås” på vissa myndighetssidor?

En del förberedelsesidor publicerades före riksdagens beslut. Läs därför alltid datum och kontrollera nyare sidor om aktuella regeländringar.

5. Varför ändras betygssystemet?

Syftet är bland annat att öka likvärdigheten, minska betygsinflationens betydelse och göra meritvärden mer jämförbara vid urval.

6. Vilka är de största förändringarna?

Skalan 1-10, borttaget F, nationella slutprov, kalibrerade betygsvärden och ett meritvärde på skalan 1-10 är de största förändringarna.

7. Vilka skolformer omfattas?

Reformen berör grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och senare komvux på gymnasial nivå.

8. Gäller reglerna även fristående skolor?

Ja. Betygsregler gäller både kommunala och fristående huvudmän när de omfattas av skollagens regler.

9. Byter alla elever system samtidigt hösten 2028?

Nej. Elever nära slutet av sin utbildning fortsätter tillfälligt med äldre regler. Övergången beror på skolform och elevgrupp.

10. Vilka delar är ännu inte helt bestämda?

Exakt meritformel, avrundning, provämnen, provformat, vissa övergångsregler och regler för äldre meriter behöver fortfarande preciseras.

Övergången mellan systemen

11. Vilka grundskoleelever omfattas hösten 2028?

I grundskolan och anpassade grundskolan omfattas elever i de nya årskurserna 1-8 när betyg ska sättas.

12. Vilka grundskoleelever fortsätter med A-F?

Elever i de nya årskurserna 9 och 10 fortsätter tillfälligt med äldre regler under övergångsperioden.

13. Hur ser övergången ut i specialskolan och sameskolan?

Specialskolan har egna övergångsår med äldre regler för de högsta årskurserna. Sameskolan omfattas av nya regler i samtliga årskurser från införandet.

14. Hur översätts en elevs nuvarande årskurs våren 2028?

Eftersom förskoleklassen blir ny årskurs 1 får många elever ett årskursnummer som är ett steg högre. Det betyder inte att de hoppar över innehåll.

15. Vilken födelseårgång blir först med nytt slutligt grundskolemeritvärde?

För elever som följer normal skolgång blir barn födda 2015 typiskt den första kullen. Individuell skolstart och skolgång kan påverka.

16. Vilka gymnasieelever får den nya skalan först?

Elever som börjar gymnasiets första år höstterminen 2028 omfattas av nya regler.

17. Vad händer med elever som redan går år 2 eller 3 på gymnasiet hösten 2028?

De fortsätter normalt med äldre regler under övergångsperioden.

18. När lämnar de första eleverna skolan med nytt meritvärde?

De första grundskole- och gymnasiekullarna med nya meritvärden väntas lämna skolan våren 2031.

19. När används de nya gymnasiereglerna vid antagningen?

De används för utbildningar som börjar efter den 30 juni 2031, alltså i praktiken inför höstterminen 2031.

20. Vad händer om en elev blir försenad eller har både gamla och nya betyg?

Det behövs särskilda övergångsregler. En enkel generell omräkningstabell finns inte fastställd.

Betygsskalan och lärarens bedömning

21. Hur fungerar skalan 1-10?

Läraren sätter ett heltal mellan 1 och 10 som ska motsvara elevens sammantagna kunskaper.

22. Vilket betyg är högst och vilket är lägst?

10 är högst och 1 är lägst. Det finns inget betyg 0 i skalan.

23. Är betyget 1 ett nytt F?

Nej. Betygen 1-3 ska beskriva olika nivåer av begränsade kunskaper, inte fungera som ett enda underkänt steg.

24. Är betyget 4 det nya godkänt?

Inte rakt av. 4-5 beskrivs som godtagbara kunskaper i regeringens inriktning, men systemet saknar dagens skarpa E/F-gräns.

25. Vilka kunskapsbeskrivningar hör till betygen?

Regeringens inriktning är 10 för utmärkta kunskaper, 8-9 mycket goda, 6-7 goda, 4-5 godtagbara och 1-3 begränsade.

26. Kan en lärare sätta betyget 6,5?

Nej. Ämnesbetyg ska sättas som heltal. Meritvärdet kan däremot komma att beräknas med decimaler.

27. Kommer det en tabell som översätter A-F till 1-10?

Ingen officiell direktöversättning är beslutad. Skalan bygger på nya kriterier och ska inte läsas som A-F med nya namn.

28. Vad händer om läraren saknar bedömningsunderlag?

Det är inte klart att betyg 1 automatiskt ska användas. Regler om saknat underlag behöver följas när nya föreskrifter publiceras.

29. Kan en elev få betyg även om kunskaperna är lägre än godtagbara?

Ja. En viktig idé är att begränsade kunskaper ska kunna beskrivas med betygen 1-3.

30. Vem sätter betyget?

Det är fortfarande ansvarig lärare eller de lärare som enligt reglerna fattar betygsbeslutet.

31. Vad menas med en sammantagen bedömning?

Läraren väger samman elevens kunskaper i ämnet och väljer det betyg som bäst motsvarar helheten.

32. Kan starka kunskaper i en del väga upp svagare kunskaper i en annan?

Ja, i viss utsträckning inom samma ämne. Men vissa säkerhetsmoment eller reglerade moment kan kräva minst en viss nivå.

33. Kan höga betyg i ett ämne väga upp låga betyg i ett annat?

Inte när ämnesbetyget sätts. Däremot kan olika ämnesbetyg tillsammans påverka betygsvärde och meritvärde.

34. Finns undantagsbestämmelsen kvar?

Ja, men den behöver förstås mot de nya kurs- och ämnesplanerna. Den är fortfarande avsedd för begränsade personliga hinder.

35. Vad gäller i ämnen med säkerhetsmoment?

I vissa delar som rör säkerhet eller myndighetskrav kan eleven behöva nå minst betyg 4 i just den delen.

36. Kan ett betyg överklagas?

Huvudregeln är fortfarande att satta betyg inte kan överklagas. Fel kan i vissa fall rättas eller ändras enligt särskilda regler.

Bedömningssamråd och slutprovets relation till betyget

37. Vad är ett bedömningssamråd?

Det är ett strukturerat samråd mellan lärare i samma ämne för att stärka likvärdigheten inför betygssättning.

38. När ska bedömningssamråd genomföras i grundskolan?

När slutligt betyg sätts i högsta årskursen eller när ett ämne avslutas tidigare, om flera lärare undervisar i ämnet.

39. När ska bedömningssamråd genomföras på gymnasiet?

Vid betygssättning på avslutande nivå i ämnet. På gymnasiet blir programnivån viktig eftersom kalibrering knyts till programskola.

40. Vem ansvarar för samrådet och vem fattar beslutet?

Rektorn ansvarar för att samråd genomförs, men betygsbeslutet fattas av behörig lärare enligt reglerna.

41. Bestämmer slutprovet vilket ämnesbetyg eleven får?

Nej. Slutprovet blir en separat meritkomponent och kalibreringsgrund, inte ett automatiskt ämnesbetyg.

42. Ska läraren särskilt beakta slutprovet?

I den nya modellen ska slutprovet hanteras separat. Dagens regel om att nationella prov särskilt ska beaktas ersätts för berörda prov.

43. Kan ämnesbetyg och slutprovsresultat skilja sig åt?

Ja. De bygger på olika typer av underlag. Skillnaden behöver inte betyda att läraren gjort fel.

44. Spelar inlämningar och arbete under lektioner fortfarande roll?

Ja. Läraren behöver fortfarande ett brett och relevant underlag för ämnesbetyget.

45. Ändrar kalibreringen betyget på betygsdokumentet?

Nej. Kalibreringen påverkar betygsdelen i meritvärdet, inte det ämnesbetyg läraren har satt.

Meritvärdet

46. Vad är ett meritvärde?

Meritvärdet är det värde som används för behörighet och rangordning när elever söker vidare.

47. Vad är skillnaden mellan betyg, betygsvärde och meritvärde?

Betyget är lärarens ämnesbetyg, betygsvärdet är ett samlat värde av betyg och meritvärdet är slutvärdet för behörighet och urval.

48. Hur räknas grundskolans meritvärde i dagens system?

I dag summeras betygspoäng från 16 eller 17 ämnen. Maxvärdet är 320 eller 340 poäng beroende på moderna språk.

49. Hur ska meritvärdet räknas i det nya systemet?

Det ska bygga på både betyg och nationella slutprov. Den exakta statistiska formeln återstår.

50. Kommer fördelningen vara 70 procent betyg och 30 procent slutprov?

Det är regeringens avsedda huvudmodell, men den behöver preciseras i regler innan den kan användas som exakt beräkningsföreskrift.

51. Är den exakta meritformeln färdig?

Nej. Standardisering, ämnesurval, decimaler, avrundning och särskilda fall behöver regleras.

52. Vad är ett kalibrerat betygsvärde?

Det är ett betygsvärde som justerats statistiskt med stöd av gruppens nationella slutprovsresultat.

53. Hur går kalibreringen till?

Huvudidén är att jämföra gruppens betyg och slutprovsresultat och justera betygsdelen så att nivå och spridning blir mer jämförbar.

54. Vad händer om en skola sätter högre betyg än slutproven visar?

Betygsdelen av meritvärdet kan justeras nedåt. Ämnesbetyget på dokumentet ändras inte.

55. Vad händer om en skola sätter lägre betyg än slutproven visar?

Betygsdelen kan justeras uppåt, om slutprovsresultaten visar att betygsnivån varit mer återhållsam.

56. Vad menas med en programskola?

Det betyder elever på samma program vid samma gymnasieskola. Kalibrering på gymnasiet är tänkt att göras per sådan grupp.

57. Vad händer på mycket små skolor eller program?

Regeringen har beskrivit en alternativ modell för små grupper, exempelvis när färre än sex elever gör kalibrering olämplig.

58. Vilket blir det högsta meritvärdet?

Meritvärdet ska anges på skalan 1-10. Exakta regler för ändpunkter och avrundning återstår.

59. Kommer meritvärdet att innehålla decimaler?

Det är sannolikt i beräkningen, men hur många decimaler som ska användas eller visas är inte slutligt fastställt.

60. Vem ska räkna ut meritvärdet?

Beräkningen ska göras centralt utifrån rapporterade betyg och slutprovsresultat. Detaljer om ansvar och publicering behöver preciseras.

61. Vilka ämnen kommer att räknas in?

Det är inte färdigreglerat. Regeringens inriktning är att samma antal ämnen bör ingå för alla elever.

62. Får moderna språk fortfarande räknas som extra ämne?

Dagens sjuttonde betyg väntas inte fortsätta på samma sätt, men incitament för moderna språk behöver analyseras vidare.

63. Hur beräknas meritvärdet om en elev inte kan göra slutprov?

Det behövs regler om reservtillfällen, anpassningar och undantag. En alternativ beräkning kan bli aktuell i särskilda fall.

64. Kan eleven höja meritvärdet genom prövning eller lovskola?

Senare betyg ska normalt inte ersätta redan kalibrerade betyg i meritvärdet. Slutprovsdelen kan däremot få särskilda omprovsregler.

65. Kan ni visa ett enkelt exempel?

Ja: 70 procent av 7,0 och 30 procent av 6,0 blir förenklat 6,7. Det är bara ett pedagogiskt exempel, inte en officiell formel.

Nationella slutprov och standardiserade tester

66. Vad är ett nationellt slutprov?

Det är ett nationellt prov i det nya systemet som ska användas för meritvärde och kalibrering.

67. När genomförs de första slutproven på gymnasiet?

Skolverkets införandeinformation pekar på de första nationella slutproven i gymnasieskolan våren 2029.

68. När genomförs de första slutproven i grundskolan?

De första slutproven i grundskolan och specialskolan väntas genomföras våren 2031.

69. När införs systemet inom komvux?

För komvux på gymnasial nivå gäller den nya skalan för utbildningar som påbörjas från den 1 januari 2031.

70. I vilka skolformer ska slutprov finnas?

De ska införas i bland annat grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå.

71. I vilka ämnen blir det slutprov?

Den fullständiga ämneslistan är inte klar. Den behöver följas i kommande Skolverksinformation.

72. Hur många slutprov måste varje elev skriva?

Det är inte slutligt reglerat. Antalet beror på kommande prov- och ämnesregler.

73. Vem rättar slutproven?

Utgångspunkten är central rättning, men organisationen behöver beskrivas mer konkret.

74. Ska proven vara digitala eller på papper?

Det är inte slutligt klart för alla prov. Digitala lösningar utvecklas, men reservlösningar och tillgänglighet måste hanteras.

75. Ersätter slutproven dagens nationella prov?

I slutet av utbildningen ska de ersätta dagens roll för nationella prov i berörda delar, men övergången sker stegvis.

76. Vad är standardiserade tester?

Det är diagnostiska tester för att upptäcka stödbehov i läsning, skrivning och matematik.

77. I vilka årskurser genomförs standardiserade tester?

I grundskolan anges årskurserna 1, 2, 3, 5 och 8. Andra skolformer har egna årskurser.

78. Påverkar standardiserade tester meritvärdet?

Nej. De är stödtester och ska inte blandas ihop med nationella slutprov.

79. Vad händer vid sjukdom eller behov av anpassning?

Regler om reservtillfällen och anpassningar behöver preciseras. Ett missat prov bör inte tolkas som ett automatiskt lågt resultat.

80. Kan en elev skriva om ett slutprov?

Reformen öppnar för regler om att göra om eller genomföra slutprov senare, men detaljer återstår.

Gymnasiebehörighet och antagning

81. Vad krävs för att bli behörig till nationellt program?

För utbildningar som börjar efter den 30 juni 2031 ska eleven ha ett sammanlagt meritvärde på minst 4.

82. Är kravet samma för yrkesprogram och högskoleförberedande program?

Ja, den nya huvudregeln anger samma generella meritvärdeskrav.

83. Måste eleven ha minst betyg 4 i svenska, engelska och matematik?

Inte enligt den nya generella modellen. Kravet gäller det samlade meritvärdet, inte ett enkelt ämneskrav på 4 i varje kärnämne.

84. Kan låga betyg vägas upp av höga betyg?

Ja, i meritvärdet kan starkare resultat i vissa ämnen väga upp svagare resultat i andra. Det är inte samma sak som kompensation inom ämnesbetyget.

85. Garanterar meritvärde 4 en gymnasieplats?

Nej. Det ger behörighet. Om fler söker än det finns platser avgör urvalet.

86. Hur sker urval när ett program är översökt?

Behöriga sökande rangordnas efter meritvärde. Antagningsgränsen kan därför bli högre än 4.

87. Vad händer om eleven får meritvärde under 4?

Eleven är inte behörig till nationellt program enligt huvudregeln. Introduktionsprogram eller andra vägar kan bli aktuella.

88. Vilka introduktionsprogram blir kvar?

Yrkesintroduktion och individuellt alternativ ska finnas kvar som vägar för elever som inte når kravet. Språkintroduktion påverkas inte på samma sätt.

89. Vad händer med programinriktat val?

Programinriktat val tas bort för utbildningar som börjar efter den 30 juni 2031.

90. Finns språkintroduktion kvar?

Ja. Språkintroduktion är inte avskaffat genom reformen.

Gymnasiebetyg, högskola och andra skolformer

91. Används skalan 1-10 även på gymnasiet?

Ja. Elever som börjar gymnasiets första år hösten 2028 omfattas av den nya skalan.

92. Vad händer när en elev får betyg på högre nivå i samma ämne?

I den nya gymnasiala ämnesstrukturen kan betyg på högre nivå ersätta tidigare betyg på lägre nivåer enligt reglerna för ämnesbetyg.

93. Hur betygssätts gymnasiearbetet?

Gymnasiearbetet och examensarbetet får särskilda regler och ska inte läsas som ett vanligt ämnesbetyg på hela 1-10-skalan.

94. Vad krävs för gymnasieexamen?

Reglerna förändras så att genomsnitt och betyg 4 får betydelse. Exakta följdregler behöver kontrolleras i kommande myndighetsstöd.

95. Hur påverkas urvalet till universitet och högskola?

Inriktningen är att nya meritvärden ska användas som meritbaserad urvalsgrund för berörda kullar. Övergångsregler återstår.

96. Försvinner högskoleprovet?

Nej. Högskoleprovet ska fortsätta vara en separat urvalsgrund.

97. Vad händer med meritpoäng för språk, engelska och matematik?

Dagens meritpoäng finns i dagens system. Hur motsvarande incitament ska fungera för nya meritvärden är inte färdigreglerat.

98. Hur ska gamla A-F-betyg konkurrera med nya meritvärden?

Gamla betyg fortsätter vara giltiga, men regler om urvalsgrupper och jämförelse mellan system behöver preciseras.

99. Vad gäller för komvux, anpassade skolformer och sfi?

Komvux på gymnasial nivå går över senare, från utbildningar som börjar 1 januari 2031. Sfi och komvux på grundläggande nivå ska inte blandas ihop med denna gymnasiala övergång.

100. Vad bör elever, vårdnadshavare och skolor göra redan nu?

Elever bör fokusera på breda ämneskunskaper. Vårdnadshavare bör kontrollera vilken elevkull barnet tillhör. Skolor behöver förbereda bedömning, prov, rapportering och vägledning.

Källstatus

Sidan utgår från källor kontrollerade 10 juli 2026. Riksdagen har beslutat huvudramen, men flera tekniska frågor behöver senare regleras. När Skolverket och andra myndigheter publicerar mer detaljer om prov, meritformel, avrundning, övergångsregler och högskoleurval behöver svaren uppdateras.