Exempel på meritvärde per program

Här får du exempel på hur elevers meritvärde kan se ut och hur det används vid antagning till olika program och skolor.

Det viktigaste att ta med sig

Meritvärde varierar mellan program och skolor; högre efterfrågan ger ofta högre antagningspoäng.
Exempel med siffror hjälper att förstå hur poängen används, men kolla alltid aktuell statistik för din skola.
Du behöver både tillräckligt meritvärde och behörighet för att bli antagen.

Kort svar

Ditt meritvärde är summan av dina betyg omräknade till poäng (A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0) för de ämnen som räknas – vanligtvis dina bästa 16 (eller 17 med extra modernt språk). Vid antagning till gymnasiet jämförs ditt meritvärde med andra sökandes; den med högst meritvärde får plats först. Antagningspoängen (det lägsta meritvärdet som fick plats) varierar mellan program och skolor – här är några exempel så du får en känsla för storleksordningen.

Så räknas meritvärde

Meritvärdet är alltså en summa av poäng från dina betyg. Max är 320 om du räknar 16 ämnen (16 × 20) eller 340 om du har extra modernt språk som räknas med. Läs hur räknar man ut sitt meritvärde? och hur räknas betygen A–F om till poäng? för exakta regler.

Exempel: Emma rangordnar sina val

Emma har cirka 245 meritpoäng och vill gärna läsa ekonomi. Hon sätter Ekonomiprogrammet på en skola hon trivs med som förstahandsval, samma program på en annan skola som andrahandsval, och Samhällsvetenskapsprogrammet som tredje val. På så sätt prövas hon först mot det hon helst vill – om det inte räcker till får hon nästa val i turordning.

Emma behöver också vara behörig till ekonomiprogrammet – godkänt i de ämnen som krävs. Om antagningspoängen på hennes förstahandsval är till exempel 240 och hon har 245, har hon god chans att komma in; om poängen är 250 kan det inte räcka.

Exempel: Saga med 16 ämnen

Exempel: 16 ämnen utan moderna språk

Saga har betyg som ger poängen 20 + 20 + 17,5 + 15 + 12,5 + 10 + … i 16 ämnen. Hennes summa blir till exempel 262,5. Det är hennes meritvärde. Hon måste ändå vara godkänd i rätt behörighetsämnen för att få söka vissa program.

Om Saga söker till ett program där antagningspoängen var 260 förra året ligger hon strax under – hon kan fortfarande komma in om färre sökande eller fler platser, eller hon kan få reservplats. Kolla alltid aktuell statistik för just den skola och det program du söker.

FAKTA – Ungefärliga storleksordningar

Situation	Ungefärlig känsla
Mycket högt meritvärde (t.ex. 300+)	Ger oftast god chans till de mest eftertraktade programmen och skolorna.
Medelhögt (t.ex. 250–280)	Ger chans till många program; antagningspoängen varierar kraftigt mellan skolor.
Lägre (t.ex. under 200)	Fortfarande många program och skolor möjliga; kolla behörighet och sätt flera val.
Viktigt	Antagningspoängen är historisk – det lägsta som fick plats; det kan ändras från år till år.

Vad du ska tänka på

Exempel med siffror ger en känsla, men antagningspoängen skiljer mellan skolor, program och år. Sätt alltid dina val i den ordning du verkligen vill ha dem och fyll listan med flera val. Se till att du är behörig till alla program du söker. På Gymnasieskolan.se kan du ofta se historisk antagningspoäng per skola och program – använd det som vägledning, inte som garanti.

Vanliga missförstånd

Ett vanligt missförstånd är att “meritvärde 250” alltid räcker till ett visst program. Det beror på vilken skola och vilket program – på en skola kan 250 räcka, på en annan inte. Ett annat missförstånd är att man bara behöver tillräckligt meritvärde; du måste också uppfylla behörighetskraven för programmet.

Vad du kan göra härnäst

Läs om meritvärde och hur du räknar ut det, om behörighet och om hur antagningen fungerar så du sätter rätt val.