Kort svar
Sverige har beslutat att införa ett nytt betygssystem för berörda elever från höstterminen 2028. Bokstavsbetygen A-F ersätts då stegvis av heltalsbetyg på skalan 1-10. Samtidigt införs nationella slutprov, ett nytt meritvärde och nya regler för gymnasiebehörighet. Riksdagen fattade beslut om reformen den 9 juni 2026, men alla tekniska detaljer är inte färdigreglerade än.
| Fråga | Kort svar |
|---|---|
| Är reformen beslutad? | Ja, riksdagen har beslutat om lagändringarna. |
| När börjar den märkas? | För de första elevgrupperna höstterminen 2028. |
| Vilken skala används? | Heltalen 1-10, där 10 är högst. |
| Finns F kvar? | Nej, inte som särskilt underkänt betygssteg i det nya systemet. |
| Vad händer med meritvärdet? | Det ska bygga på både betyg och nationella slutprov. |
| Är allt klart? | Nej, exakt beräkning och flera övergångsregler återstår. |
Läs betygsskala 1-10 om själva skalan, meritvärde 2028 om beräkningen och vilka elever som får nya systemet om övergången.
Vad som är beslutat
Det viktiga är att reformen inte längre bara är ett förslag. Riksdagen har beslutat att betyg ska sättas på skalan 1-10, att nationella slutprov ska införas och att meritvärdet ska innehålla både betyg och slutprovsresultat. Det är också beslutat att framtida behörighet till nationella gymnasieprogram ska knytas till ett sammanlagt meritvärde på minst 4.
Det betyder inte att varje detalj är klar. Beslutet sätter ramen. Regering, Skolverket och andra ansvariga myndigheter behöver fortfarande fylla i flera praktiska regler. Därför bör information om reformen alltid läsas med datum och källstatus.
När du läser om reformen, kontrollera särskilt:
- om texten är skriven före eller efter riksdagens beslut den 9 juni 2026
- om uppgiften gäller grundskola, gymnasium eller komvux
- om det handlar om beslutad lag eller kommande detaljregler
- vilken elevkull som faktiskt omfattas
Tre nivåer av säkerhet
| Nivå | Exempel | Hur du bör läsa det |
|---|---|---|
| Beslutat i lag | skalan 1-10, nationella slutprov, nytt meritvärde | kan användas som huvudram |
| Regeringens avsedda modell | 70 procent kalibrerat betygsvärde och 30 procent slutprov | beskriv som inriktning tills detaljregler finns |
| Återstår | exakt formel, avrundning, provämnen, äldre meriter | följ kommande föreskrifter och myndighetsinformation |
Varför systemet ändras
En central tanke är att göra betyg och meritvärden mer jämförbara mellan skolor. I dagens system kan två elever med samma kunskaper möta olika betygsnivåer beroende på skola, ämne eller lokal bedömningskultur. Reformen försöker minska den risken genom fler betygssteg, nationella slutprov och kalibrering av betygsvärden.
En annan tanke är att ta bort den skarpa gränsen mellan E och F. I det nya systemet finns inte ett särskilt betygssteg för icke godkänt resultat. Betygen 1-3 ska i stället kunna visa olika nivåer av begränsade kunskaper. Det gör inte låga resultat oviktiga, men det ger mer information än ett enda F.
Nuvarande och nytt system jämfört
| Område | Dagens A-F-system | Nya systemet |
|---|---|---|
| Betygsskala | A, B, C, D, E och F | Heltal 1-10 |
| Lägsta/högsta | F respektive A | 1 respektive 10 |
| Underkänt steg | F är icke godkänt | inget särskilt F-steg |
| Meritvärde i grundskolan | summa av 16 eller 17 betyg, högst 320 eller 340 | separat meritvärde på skalan 1-10 |
| Nationella prov | ska särskilt beaktas vid betyg | slutprov blir separat meritdel och kalibreringsunderlag |
| Gymnasiebehörighet | godkända ämnen och antal ämnen | sammanlagt meritvärde minst 4 |
| Jämförelse mellan skolor | ingen central kalibrering av elevens meritvärde | betygsvärde ska som huvudregel kalibreras mot slutprov |
Jämförelsen betyder inte att gamla och nya betyg kan översättas rad för rad. Läs betyg A-F: förklaring om dagens system och betygsskala 1-10 om det nya.
Tidslinje
| Tidpunkt | Vad händer? |
|---|---|
| 9 juni 2026 | Riksdagen beslutar om reformen. |
| 2 juli 2028 | Centrala lagändringar träder i kraft. |
| Höstterminen 2028 | De första elevgrupperna börjar omfattas av nya regler. |
| Våren 2029 | De första nationella slutproven i gymnasieskolan planeras enligt Skolverkets införandeinformation. |
| 1 januari 2031 | Nya regler börjar gälla för utbildningar som påbörjas inom komvux på gymnasial nivå. |
| Våren 2031 | De första elevkullarna med nya meritvärden väntas lämna grund- och gymnasieskolan. |
| Höstterminen 2031 | Nya gymnasiebehörighetsregler används för utbildningar som börjar efter den 30 juni 2031. |
Tidslinjen är viktig eftersom en elev som går i skolan 2028 inte automatiskt omfattas av allt på en gång. Se vilka elever som får nya betygssystemet för övergången.
Vad meritvärdet förändrar
I dagens grundskola är meritvärdet en summering av betygspoäng. Det nya meritvärdet är tänkt att bli ett separat värde på skalan 1-10. Det ska bestå av betyg och resultat från nationella slutprov. Regeringens huvudmodell är att betygsdelen först kalibreras och sedan vägs samman med elevens slutprovsresultat.
Det är en stor skillnad. Dagens meritvärde är relativt lätt att räkna med en tabell. Det nya blir mer statistiskt. Därför är det bättre att förstå begreppen än att försöka gissa exakt framtida decimaler. Läs meritvärde 2028 för skillnaden mellan betyg, betygsvärde, kalibrerat betygsvärde och meritvärde.
Vad som inte bör övertolkas
Det finns två vanliga fällor. Den första är att tänka att betyget 4 är exakt samma sak som dagens E. Det stämmer inte. Regeringen beskriver 4-5 som godtagbara kunskaper, men systemet saknar samma skarpa E/F-gräns som dagens betygsskala.
Den andra fällan är att tro att meritvärde 4 betyder garanterad gymnasieplats. Det gör det inte. Meritvärde 4 handlar om behörighet i den nya modellen. Om fler behöriga söker än det finns platser kommer urval fortfarande att behövas. Läs gymnasiebehörighet 2031 om den skillnaden.
Källstatus
Artikeln utgår från rättsläget den 10 juli 2026. Ramen är beslutad av riksdagen, men flera tekniska delar behöver fortfarande preciseras. När förordningar, föreskrifter och Skolverkets praktiska information publiceras behöver artiklarna i klustret uppdateras. Särskilt känsliga delar är meritformeln, avrundning, provämnen, hantering av små grupper och övergångsregler för äldre betyg.