Tillbaka till Efter gymnasiet

Hur får man högskolebehörighet?

För att få högskolebehörighet behöver du normalt uppfylla krav på vissa gymnasiekurser och ibland även särskilda ämnen beroende på utbildning.

Det viktigaste att ta med sig

  • För att få högskolebehörighet behöver du normalt uppfylla krav på vissa gymnasiekurser och ibland även särskilda ämnen beroende på utbildning.
  • Om vidare studier är viktiga för dig ska du kontrollera behörigheten tidigt, helst redan när du väljer program eller skola.
  • Du behöver skilja på grundläggande och särskild behörighet.

Kort svar

Högskolebehörighet får du genom att ha rätt gymnasiekurser för vidare studier. Först handlar det om grundläggande behörighet. Sedan kan en viss utbildning dessutom kräva särskilda ämnen, till exempel mer matematik eller naturvetenskap. Den här sidan handlar alltså om vägen dit och vad du behöver planera, inte bara om definitionen av grundläggande behörighet.

Typ av behörighetVad det betyder
Grundläggande behörighetDu uppfyller de allmänna kraven för att kunna söka högskola
Särskild behörighetEn viss utbildning kräver också vissa ämnen eller nivåer

Börja med att skilja på två olika frågor

Många elever säger “jag vill ha högskolebehörighet” men menar egentligen två saker samtidigt. Den första frågan är om programmet ger en grund för vidare studier. Den andra är om just den utbildning du vill söka senare kräver särskilda ämnen.

Det är viktigt att skilja dem åt. Du kan ha en utbildning som ger en bra grund men ändå behöva planera vissa kursval om du siktar på en specifik högskoleutbildning. Därför bör du läsa den här sidan tillsammans med vad grundläggande högskolebehörighet är och vad särskild behörighet betyder.

Programvalet spelar roll redan från början

Om vidare studier är viktiga för dig bör du kontrollera behörigheten redan när du väljer program eller skola. Frågan är särskilt viktig om du överväger ett yrkesprogram och samtidigt vet att du vill läsa vidare senare.

Det betyder inte att yrkesprogram stänger dörren till högskolan. Men det betyder att du behöver ha bättre koll på upplägget och ställa tydligare frågor till skolan:

  • vilka kurser som ingår från början
  • om skolan brukar arbeta aktivt med behörighetsgivande kursval
  • vad du behöver planera i god tid

Ett exempel på varför tidig planering spelar roll

Två elever kan vilja bli något inom vård, ekonomi eller teknik längre fram. Den ena kontrollerar tidigt vilka vägar som finns och väljer program med det i åtanke. Den andra tänker att det går att lösa senare utan planering. I praktiken är den första eleven ofta i ett lugnare läge när det blir dags att söka vidare.

Poängen är inte att du måste bestämma hela framtiden i nian. Poängen är att vissa dörrar är lättare att hålla öppna om du förstår begreppen tidigt.

Vad du ska kontrollera innan du känner dig trygg

Det räcker inte att fråga “ger programmet behörighet?”. Fråga också:

  1. vilken typ av behörighet du menar
  2. om du redan vet någon utbildning du siktar mot
  3. hur skolan brukar lägga upp kursval som påverkar vägen vidare

Om du gör det får du ett mer användbart svar än ett enkelt ja eller nej. Det hjälper dig också att jämföra vilka program som ger högskolebehörighet på ett mer genomtänkt sätt.

Vad du kan göra härnäst

Om du vill förstå grunden först, läs vad grundläggande högskolebehörighet är. Om du redan tänker på en viss utbildning efter gymnasiet, gå vidare till vad särskild behörighet betyder. Om du jämför gymnasieval nu, läs också vilka program som brukar ge högskolebehörighet.