Tillbaka till Begrepp och ordlista

Vad är behörighetsämnen?

Behörighetsämnen är de grundskole- eller gymnasieämnen som krävs för att du ska räknas som behörig till ett program eller en utbildning.

Det viktigaste att ta med sig

  • Behörighetsämnen är de ämnen du måste vara godkänd (minst E) i för att söka eller gå ett program.
  • Kraven skiljer mellan gymnasieprogram; vissa program kräver t.ex. specifika betyg i matematik eller svenska.
  • Utan behörighet kan du inte antas till programmet, oavsett meritvärde.

Kort svar

Behörighetsämnen är de ämnen du måste vara godkänd i (minst betyg E) för att räknas som behörig till ett visst gymnasieprogram eller en utbildning. Vilka ämnen som krävs bestäms av läroplanen och skolan; du hittar dem i vilka ämnen måste man vara godkänd i?. Utan behörighet kan du inte antas till programmet – även om du har högt meritvärde.

Så fungerar behörighetsämnen

När du söker till gymnasiet kontrollerar antagningskansliet att du uppfyller behörighetskraven för de program du valt. Det innebär att du måste ha minst E (godkänt) i de ämnen som räknas som behörighetsämnen för just det programmet. Saknar du betyg i ett av ämnena, eller har F, räknas du inte som behörig och kan inte få plats på det valet. Du kan då få nästa val i din lista prövat i stället.

FAKTA – Behörighetsämnen

AspektFörklaring
DefinitionDe ämnen du måste vara godkänd (minst E) i för att söka eller gå ett program.
Var hitta kravenAntagningskansliet, skolans webbplats eller hjälpartikeln vilka ämnen måste man vara godkänd i.
Om du saknar betygDu kan inte antas till programmet; du kan behöva komplettera eller välja annat program.
Skillnad mot meritvärdeBehörighet = uppfyllda ämneskrav. Meritvärde = poängsumma som avgör plats bland behöriga.

Varför rätt ämne är viktigare än många tror

Behörighetsämnen handlar inte bara om antal godkända ämnen. Det handlar om rätt godkända ämnen. Du kan alltså ha flera godkända betyg och ändå sakna behörighet om ett ämne som krävs för programmet inte är godkänt.

Det här är viktigt eftersom antagningen normalt gör kontrollen innan meritvärdet får betydelse. Om du inte är behörig till ett val hjälper det inte att du har höga betyg i andra ämnen. Då prövas du inte som en behörig sökande till just det valet.

Ett praktiskt sätt att tänka är:

FrågaVad den avgör
Har jag rätt behörighetsämnen?Om jag kan prövas för programmet
Har jag tillräckligt meritvärde?Hur starkt jag står bland behöriga sökande
Har jag lagt valen i rätt ordning?Vilket val som prövas först

Om första frågan inte är löst blir de andra frågorna mindre användbara för just det programmet.

Skillnad mot meritvärde

Behörighet betyder att du uppfyller kraven (godkänt i rätt ämnen). Meritvärde är din poängsumma från betygen och avgör var du hamnar i kön när det är fler behöriga sökande än platser. Du behöver alltså både vara behörig och ha tillräckligt meritvärde för att få plats på ett eftertraktat program.

Skillnaden märks tydligt om du jämför två elever. Den ena kan ha högt meritvärde men sakna godkänt i ett centralt ämne. Den andra kan ha lägre meritvärde men vara behörig. Den behöriga eleven kan prövas i urvalet, medan den som saknar rätt ämne först behöver lösa behörigheten eller välja en annan väg.

Det betyder inte att meritvärdet är oviktigt. När du är behörig blir meritvärdet ofta avgörande om programmet har fler sökande än platser. Men behörighetsämnen är tröskeln in till den jämförelsen.

Var du möter begreppet

På Gymnasieskolan.se och på skolors webbplatser nämns ofta vilka behörighetskrav som gäller för ett program. I antagningssammanhang pratar man om att “vara behörig” – det är behörighetsämnen som avgör det. Om du saknar betyg i ett ämne kan du ibland läsa upp det (t.ex. via komvux) eller välja ett program med andra krav.

Du kan också möta begreppet när SYV går igenom dina val, när antagningssystemet visar om du är behörig eller när du läser information om programtyper. Då är det bra att fråga vilket ämne som saknas, inte bara om du “ligger bra till”.

Fråga så här om du är osäker

Be SYV eller antagningskansliet hjälpa dig skilja mellan saknat behörighetsämne, för lågt meritvärde och fel programval. Det är tre olika problem med olika lösningar.

Så kontrollerar du dina behörighetsämnen

Börja med programtypen. Yrkesprogram och högskoleförberedande program har olika behörighetslogik. Sedan kontrollerar du om programmet har särskilda ämneskrav eller om det räcker med de grundläggande kraven för programtypen.

Gör kontrollen i den här ordningen:

  1. skriv ned programmet du vill söka
  2. kontrollera vilka ämnen som krävs
  3. markera vilka av de ämnena du är godkänd i
  4. markera vilka ämnen som är osäkra eller saknas
  5. fråga vad som händer om betyget inte hinner bli godkänt

Det här är bättre än att bara räkna ihop poäng. Poängen hjälper dig först när du vet att ämneskraven är uppfyllda.

Exempel: ett ämne kan stoppa ett val

Tänk att du vill söka ett högskoleförberedande program och har bra betyg i många ämnen, men saknar godkänt i matematik. Då är problemet inte främst att meritvärdet blir lägre. Problemet är att matematiken kan vara ett behörighetsämne som måste vara godkänt.

Ett annat exempel är att du har godkänt i flera praktiska ämnen men saknar ett centralt ämne som krävs för programtypen. Då behöver du inte skämmas eller gissa. Du behöver veta exakt vilket krav som saknas och vilka alternativ som finns: höja betyget, välja ett annat program, titta på introduktionsprogram eller prata med SYV om planeringen.

Vanliga missförstånd

Ett vanligt missförstånd är att högt meritvärde räcker även om man inte är behörig. Så är det inte – du måste uppfylla ämneskraven först. Ett annat missförstånd är att alla program kräver samma ämnen; kraven skiljer mellan program, så kolla alltid vilka ämnen som krävs för dina val.

Ett tredje missförstånd är att “nästan godkänd” räcker i antagningen. Det kan kännas som att du är nära, men behörighet bygger på fastställda betyg och krav. Om ett ämne måste vara godkänt behöver du veta hur skolan bedömer läget och vad som faktiskt hinner ändras innan betygen används.

Ett fjärde missförstånd är att behörighetsämnen bara spelar roll för den skola du helst vill gå på. De spelar roll för varje val i ansökan. Om flera val kräver samma sak kan ett saknat ämne påverka fler alternativ än du först tror.

En enkel minnesregel

Det brukar räcka långt att hålla isär de här två sakerna:

  • behörighetsämnen avgör om du får söka
  • meritvärde avgör hur starkt du står bland dem som får söka

Lägg gärna till en tredje rad: rangordningen avgör vilket val som prövas först. Då får du tre separata frågor i stället för en stor oro. Det gör gymnasievalet lättare att prata om och lättare att följa upp.

När du bör agera direkt

Du bör agera direkt om du inte vet om ett ämne räknas som behörighetsämne, om du har F eller saknar betyg i ett ämne som kan vara viktigt, eller om ansökningsperioden närmar sig. Vänta inte tills antagningsbeskedet kommer. Då kan vissa handlingsvägar vara svårare.

Ta med en enkel lista till SYV:

  • vilket program du vill söka
  • vilka ämnen du är osäker på
  • om problemet gäller ett betyg, ett saknat betyg eller ett missförstått krav
  • vilka alternativa val du kan tänka dig

Den listan gör samtalet mer konkret och hjälper dig få rätt nästa steg.

Vad du kan göra härnäst

Läs vilka ämnen måste man vara godkänd i? för konkreta krav per program, om meritvärde och vad som händer om du saknar betyg i ett ämne.

Källor och hämtdatum

Artikeln bygger på källorna nedan. Regler, belopp och datum kan ändras hos ansvarig myndighet eller lokal huvudman.

Behörighetsämnen förklaras med stöd i nationella regler och myndighetsvägledning. Kontrollera alltid aktuella krav i din region och för programmet du söker.