Kort svar
Folkhögskola är en skolform där du kan läsa allmänna och yrkesinriktade kurser, ofta med möjlighet att bo på skolan. Folkhögskolor ger inte gymnasieexamen som sådan – de har egna kurser och intyg – men många kurser kan ge behörighet till högskola, komplettera gymnasiebetyg eller ge yrkesinriktade kvalifikationer. Folkhögskolor riktar sig till både unga och vuxna och kan vara ett alternativ eller komplement till gymnasiet, komvux eller yrkeshögskola.
Så fungerar folkhögskola
Folkhögskolor erbjuder kurser som kan vara allmänbildande, yrkesinriktade eller tematiska (t.ex. kultur, medier, idrott, internationellt). Många folkhögskolor har internat så att du bor på skolan under kursen. Längd och innehåll varierar – från kortare kurser till ett eller flera år. Efter genomförd kurs får du intyg; vissa kurser ger behörighet till högskola eller motsvarar delar av gymnasieutbildning. Det är inte samma system som gymnasiebetyg, så kolla alltid vad just din kurs ger.
FAKTA – Folkhögskola
| Aspekt | Förklaring |
|---|---|
| Vad det är | Skolform med kurser och utbildningar, ofta med boende. |
| Examen | Ger inte gymnasieexamen; ger egna intyg och kan ge behörighet eller yrkeskvalifikationer. |
| Målgrupp | Unga och vuxna; många som vill bredda, komplettera eller byta riktning. |
| Skillnad mot gymnasium | Gymnasiet ger nationell gymnasieexamen; folkhögskola har egna kurser och intyg. |
Skillnad mot gymnasium, komvux och YH
Gymnasiet ger nationell gymnasieexamen och gymnasiepoäng enligt läroplan. Folkhögskola ger egna kurser och intyg – du får inte gymnasieexamen därifrån, men vissa kurser ger behörighet eller räknas vid sökning till högskola. Komvux är kommunal vuxenutbildning och kan ge gymnasiekurser och -examen. Yrkeshögskola (YH) ger yrkeshögskoleexamen efter kortare yrkesinriktade utbildningar. Alltså: folkhögskola är ett eget spår med fokus på kurser och ofta livsmiljö; för att få gymnasieexamen går du gymnasiet eller komvux.
När folkhögskola kan vara ett alternativ
Folkhögskola kan vara ett bra val om du till exempel vill:
- läsa kurser som ger behörighet till högskola utan att gå hela gymnasiet,
- prova en inriktning (t.ex. kultur, idrott) innan du bestämmer dig för utbildning,
- kombinera studier med boende och gemenskap,
- komplettera eller bredda efter gymnasiet.
Kolla varje skolas utbud och vad kurserna ger – behörighet, intyg och yrkeskvalifikationer skiljer mellan kurser.
Vanliga missförstånd
Ett vanligt missförstånd är att folkhögskola ger gymnasieexamen. Folkhögskolor har egna kurser och intyg; vissa kurser ger behörighet till högskola eller liknande, men det är inte samma som att ta gymnasieexamen på gymnasiet eller komvux. Ett annat missförstånd är att folkhögskola och komvux är samma sak – komvux är kommunal vuxenutbildning med gymnasiekurser; folkhögskola är en annan skolform med eget utbud.
Vad du kan göra härnäst
Läs om yrkeshögskola och komvux för andra vägar efter grundskolan eller gymnasiet, och om vad man kan göra efter gymnasiet för en översikt av utbildningsvägar.