Tillbaka till Begrepp och ordlista

Vad är en mentor i gymnasiet?

Mentor är ofta den vuxna som följer din helhet i skolan, samordnar kontakt och hjälper dig vidare till rätt stöd.

Det viktigaste att ta med sig

  • Mentor följer ofta din skolvardag, närvaro och helhet över flera ämnen.
  • Mentor ersätter inte ämneslärare, elevhälsa, SYV eller rektor.
  • Rätt använd kan mentorn hjälpa dig att samla frågor och hitta nästa steg.

Kort svar

En mentor i gymnasiet är oftast den vuxna på skolan som följer din helhet över tid. Mentorn kan ha kontakt om närvaro, trivsel, studieplanering, utvecklingssamtal och behov av hjälp. Rollen är praktiskt viktig eftersom gymnasiet består av flera ämnen, lärare och beslut. När något blir rörigt kan mentor hjälpa dig att sortera vad som hör till en kurs, vad som rör stöd och vem som behöver kopplas in.

Mentor är däremot inte en egen myndighet och inte alltid den som beslutar. Samma person kan vara både mentor och ämneslärare, men rollerna skiljer sig. Som lärare bedömer personen kunskaper i ett ämne. Som mentor följer personen ofta helheten runt dig som elev. Om du vet skillnaden blir det lättare att ställa rätt fråga och få snabbare hjälp.

FrågaBörja ofta hosVarför
Jag missar deadlines i flera ämnenmentorser helheten och kan hjälpa dig prioritera
Jag förstår inte en uppgiftämneslärareansvarar för instruktion och bedömning
Jag mår dåligt av skolsituationenmentor eller elevhälsabehöver fånga både vardag och hälsa
Jag funderar på programbytementor och SYVpåverkar studieplan och framtida val

Vad mentorn kan hjälpa dig med

Mentorn är ofta rätt start när problemet sträcker sig över flera ämnen. Det kan handla om frånvaro, stress, sena uppgifter, svårigheter att planera veckan eller att du inte vet vem du ska prata med. En mentor kan också hjälpa dig att formulera en fråga till rektor, elevhälsa eller studie- och yrkesvägledare.

I många skolor håller mentorn i utvecklingssamtal eller uppföljande samtal. Då är det bra att komma förberedd. Ta med schema, aktuella uppgifter, närvaroinformation och exempel på vad som inte fungerar. Ju mer konkret du är, desto lättare blir det att gå från “det är mycket” till en faktisk plan.

Läs gärna Vad gör mentorn? om du vill ha en mer praktisk bild av möten, kontakt och uppföljning.

Vad mentorn inte kan lösa själv

Mentor kan inte ändra ett kursbetyg bara för att du tar upp frågan. Betyg sätts av ansvarig lärare utifrån kunskaperna i kursen eller ämnet. Mentor kan däremot hjälpa dig att förstå vem du behöver prata med och hur du kan be om tydligare återkoppling.

Mentor är inte heller elevhälsan, även om mentor kan vara vägen in. Om frågan gäller mående, frånvaro kopplad till hälsa, långvarig stress eller behov av särskilt stöd behöver ofta elevhälsan, rektor eller annan ansvarig funktion bli delaktig. Om frågan gäller val, behörighet eller vägen efter gymnasiet behöver SYV ofta kopplas in.

Bra första mening till mentor

“Jag behöver hjälp att sortera vad som är en kursfråga, vad som handlar om stöd och vem jag ska kontakta först.”

När du bör kontakta mentor tidigt

Vänta inte tills allt blivit akut. Kontakta mentor när du ser ett mönster: du missar flera lektioner, orkar inte lämna in, förstår inte planeringen, hamnar efter i flera ämnen eller får motsägande besked från olika håll. Tidig kontakt gör att skolan kan skilja mellan tillfällig stress och något som behöver mer stöd.

Det är också klokt att kontakta mentor om du funderar på att byta mentor eller om kontakten inte fungerar. Börja sakligt. Beskriv vad du behöver för att skolsituationen ska fungera: tydligare uppföljning, annan kontaktväg, stöd i planering eller hjälp att nå rätt person. Då blir samtalet mindre personligt och mer lösningsinriktat.

Så förbereder du ett mentorssamtal

Skriv tre rader före mötet: vad som fungerar, vad som inte fungerar och vilket beslut eller nästa steg du behöver. Ta med exempel. “Jag ligger efter i svenska, engelska och matematik” är mer användbart än “allt är kaos”. “Jag behöver veta om jag ska prioritera provet eller inlämningen den här veckan” ger mentor något konkret att hjälpa till med.

Efter mötet bör du skriva ner vad ni kom överens om. Det behöver inte vara långt. En punktlista med ansvar, datum och nästa kontakt räcker. Om flera personer ska kopplas in är det särskilt viktigt att veta vem som gör vad.

Vanliga missförstånd

Det är vanligt att elever tänker att mentor är “den som ska fixa allt”. Det gör rollen både för stor och för otydlig. Mentorns styrka är ofta samordning, uppföljning och väg vidare. Det är en viktig roll, men den ersätter inte lärare, SYV, elevhälsa eller rektor.

Ett annat missförstånd är att mentor bara behövs när något gått fel. En bra mentorskontakt kan också hjälpa dig att planera framåt, förstå studieplanen och ta beslut i tid. Det gäller särskilt om du har mycket frånvaro, riskerar F, funderar på programbyte eller behöver stöd som påverkar flera ämnen.

Källor och hämtdatum

Artikeln bygger på källorna nedan. Regler, belopp och datum kan ändras hos ansvarig myndighet eller lokal huvudman.

Källorna beskriver skolans ansvar för elevens studiesituation, studieplanering och stödinsatser.