Vad säger partierna om gymnasieskolan inför valet 2026?

Kort svar

Den här artikeln sammanfattar vad de åtta riksdagspartierna själva skriver om gymnasieskolan, friskolor, yrkesprogram, studiero, betyg och närliggande skolfrågor inför valet 2026. Sammanställningen bygger på partiernas egna publicerade källor och ska hjälpa elever, vårdnadshavare och studie- och yrkesvägledare att förstå vilka frågor partierna lyfter.

Så läser du källorna

Varje politiskt påstående i artikeln är knutet till partiets egen källa direkt i tabellen, stycket eller punktlistan. “Gymnasiespecifik källa” betyder att partiets sida eller dokument uttryckligen handlar om gymnasieskolan. “Skolpolitisk källa” betyder att partiet skriver om skolan generellt; då drar artikeln inte slutsatsen att förslaget bara gäller gymnasiet. När tabellerna säger att en fråga “nämns” betyder det att frågan finns i den granskade källan, inte att artikeln värderar hur viktig frågan är för partiet.

Översikt över partiernas skolpolitik

Tabellen visar kort vad varje parti lyfter i de granskade källorna. Formuleringarna är sammanfattningar, inte citat.

Jämförelse av sakfrågor

Den här tabellen visar vilka partier som tydligt nämner varje sakfråga i de granskade källorna. Om en fråga inte nämns tydligt i de källor som granskats listas inte partiet i den raden.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna skriver på sin gymnasiesida att en gymnasieexamen är viktig för både jobb och vidare studier och att partiet vill att fler ska bli behöriga och fullfölja sin gymnasieutbildning, enligt Socialdemokraterna, Gymnasieskola. På samma sida skriver partiet att gymnasiet ska göras obligatoriskt genom förlängd skolplikt till 18 år och att vinstuttag ska förbjudas i gymnasieskolan, skolan och förskolan, enligt Socialdemokraterna, Gymnasieskola. När det gäller yrkesutbildning skriver partiet att yrkesprogrammens status ska höjas genom yrkescollege, lärlingsutbildningar och branschskolor, enligt Socialdemokraterna, Yrkesutbildning. Sammanfattningen bygger på partiets aktuella skolpolitiska sidor, inte på ett separat gymnasievalmanifest.

Källor i avsnittet: Socialdemokraterna, Gymnasieskola, Socialdemokraterna, Marknadskolan och vinster i skolan, Socialdemokraterna, Yrkesutbildning.

• Göra gymnasiet obligatoriskt genom skolplikt till 18 år, enligt Gymnasieskola.
• Förbjuda vinstuttag i gymnasieskolan, skolan och förskolan, enligt Gymnasieskola.
• Höja statusen på yrkesprogrammen genom yrkescollege, lärlingsutbildningar och branschskolor, enligt Yrkesutbildning.
• Reformera skolmarknaden och stärka regler för bland annat lärartäthet, klasstorlek och elevhälsa, enligt Marknadskolan och vinster i skolan.

Moderaterna

Moderaterna betonar i sin skolpolitiska sida att elever har rätt till en skola som ger studiero och kunskaper, enligt Moderaterna, Skola och utbildning. Partiet skriver där att en av sex elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet och kopplar det till behovet av kunskapsfokus, nya läroplaner och ett nytt betygssystem, enligt Moderaterna, Skola och utbildning. Moderaterna skriver också att rektorers och lärares mandat att säkra trygghet och studiero ska tydliggöras från hösten 2026, enligt Moderaterna, Skola och utbildning. I partiets FAQ står att Moderaterna inte vill förbjuda aktiebolag som driftsform för skolan, men att tydligare kvalitetsregler behövs och att skolor som inte uppfyller krav ska kunna förlora tillstånd och möjlighet till vinstutdelning, enligt Moderaterna, Skola och utbildning. Sammanfattningen bygger på partiets aktuella skolpolitiska sida.

Källa i avsnittet: Moderaterna, Skola och utbildning.

• Införa nytt betygssystem och nya betygskriterier från höstterminen 2028, enligt Skola och utbildning.
• Tydliggöra rektorers och lärares mandat för trygghet och studiero från hösten 2026, enligt Skola och utbildning.
• Hämta inspiration från skolmodellen “No Excuses” med fokus på effektiv inlärning och ordning, enligt Skola och utbildning.
• Skydda rätten att välja skola och samtidigt införa tydligare kvalitetsregler för kommunala och fristående skolor, enligt Skola och utbildning.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna skriver på sin gymnasiesida att gymnasieskolan ska präglas av höga förväntningar och tydligt kunskapsfokus, enligt Sverigedemokraterna, Gymnasieskola. Partiet skriver där också att gymnasieskolan ska bli bättre på att stötta elever som halkar efter och utmana högpresterande elever, enligt Sverigedemokraterna, Gymnasieskola. På samma sida står att gymnasieskolan ska vara helt ämnesutformad med ämnesbetyg utan nivåer, enligt Sverigedemokraterna, Gymnasieskola. På sin yrkesprogramssida skriver partiet att det vill införa tvååriga yrkesprogram med möjlighet att läsa in högskolebehörighet under ett frivilligt tredje år, enligt Sverigedemokraterna, Yrkesprogram. I den bredare utbildningspolitiken skriver partiet att vem som äger en skola är mindre viktigt än hur skolan fungerar och levererar, enligt Sverigedemokraterna, Utbildningspolitik. Sammanfattningen bygger på partiets aktuella A-Ö-sidor och skolpolitiska sida.

Källor i avsnittet: Sverigedemokraterna, Gymnasieskola, Sverigedemokraterna, Yrkesprogram, Sverigedemokraterna, Friskolor, Sverigedemokraterna, Utbildningspolitik, Sverigedemokraterna, Elevhälsa, Sverigedemokraterna, Betyg.

• Höja kunskapsfokus och kvalitet i gymnasieskolan, enligt Gymnasieskola.
• Ha ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg utan nivåer, enligt Gymnasieskola.
• Införa tvååriga yrkesprogram med frivilligt tredje år för högskolebehörighet, enligt Yrkesprogram.
• Bedöma skolor efter kvalitet och resultat oavsett huvudman, enligt Utbildningspolitik.
• Stärka elevhälsa genom mer rörelse och återgång till skolhälsovård, enligt Elevhälsa.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet skriver på sin skolsida att gymnasieskolan är frivillig men att gymnasieexamen är en viktig nyckel till arbetsmarknaden och vuxenliv med egen försörjning, enligt Vänsterpartiet, Skolan. Partiet skriver där att gymnasieskolans uppdrag ska utgå från målet att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande, enligt Vänsterpartiet, Skolan. På samma sida skriver Vänsterpartiet att både yrkesprogram och studieförberedande program minst ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier, enligt Vänsterpartiet, Skolan. På sidan om marknadsskolan skriver partiet att vinst på skolverksamhet ska avskaffas och att fristående skolor ska drivas av icke vinstdrivande organisationsformer, enligt Vänsterpartiet, Marknadsskolan. På sidan om betyg skriver partiet att det är emot dagens skarpa F-gräns och vill motverka glädjebetyg, enligt Vänsterpartiet, Betyg. Sammanfattningen bygger på partiets aktuella skolpolitiska sidor.

Källor i avsnittet: Vänsterpartiet, Skolan, Vänsterpartiet, Marknadsskolan, Vänsterpartiet, Betyg.

• Målet ska vara att alla slutför gymnasieutbildning eller motsvarande, enligt Skolan.
• Både yrkesprogram och studieförberedande program ska minst ge grundläggande högskolebehörighet, enligt Skolan.
• Gymnasiet ska ha ett brett utbud av program och inriktningar, enligt Skolan.
• Skolors möjlighet att gå med vinst ska avskaffas, enligt Marknadsskolan.
• Dagens skarpa F-gräns bör ändras och glädjebetyg motverkas, enligt Betyg.

Centerpartiet

Centerpartiet skriver på sin gymnasiesida att partiet vill ha en gymnasieskola som leder till jobb och vidare utbildning, enligt Centerpartiet, Gymnasieskola. På samma sida skriver partiet att kopplingen mellan gymnasiet och arbetslivet ska stärkas, att antalet platser på yrkesprogram ska öka och att lärlingsutbildningar ska stärkas genom regionala lärlingsråd där näringslivet får större inflytande, enligt Centerpartiet, Gymnasieskola. Centerpartiet skriver också att elever ska kunna söka till yrkesprogram via yrkesprov även om de saknar godkänt i ett kärnämne, enligt Centerpartiet, Gymnasieskola. I friskolefrågan skriver partiet om skolpeng efter ansvar, vinstförbud vid kvalitetsbrister och gemensamt skolval, enligt Centerpartiet, Friskolor. På digitalisering skriver partiet om elevers digitala kompetens och förmåga att använda AI, enligt Centerpartiet, Digitalisering och AI i skolan. Sammanfattningen bygger på partiets aktuella skolpolitiska sidor.

Källor i avsnittet: Centerpartiet, Utbildning, Centerpartiet, Gymnasieskola, Centerpartiet, Friskolor, Centerpartiet, Elevhälsa och mobbning, Centerpartiet, Digitalisering och AI i skolan.

• Anpassa gymnasieutbudet efter arbetsmarknadens behov och öka platserna på yrkesprogram, enligt Gymnasieskola.
• Stärka lärlingsutbildningar genom regionala lärlingsråd, enligt Gymnasieskola.
• Öppna yrkesprogram för elever som saknar godkänt betyg i kärnämnen, enligt Gymnasieskola.
• Införa vinstförbud vid kvalitetsbrister och gemensamt skolval, enligt Friskolor.
• Införa ett nationellt AI-lyft för lärare och stärka elevers digitala kompetens, enligt Digitalisering och AI i skolan.

Liberalerna

Liberalerna har publicerat ett valmanifest för 2026 och skriver där att partiet vill sätta skolan först, enligt Liberalerna, Valmanifest 2026. På partiets gymnasiesida skriver Liberalerna att alla elever ska komma väl förberedda från grundskolan till gymnasiet och att dagens arbetsmarknad med få undantag kräver minst fullständig gymnasieutbildning, enligt Liberalerna, Gymnasieskolan. Liberalerna skriver på samma sida att partiet är öppet för reformer om yrkesförberedande program som ger behörighet till högskola och universitet, men att teoretiska kurser på yrkesprogrammen inte ska urholka yrkeskurserna, enligt Liberalerna, Gymnasieskolan. Partiet skriver också att kortare tvååriga yrkesutbildningar kan fokusera på bristyrken med goda jobbmöjligheter, enligt Liberalerna, Gymnasieskolan. På andra skolpolitiska sidor skriver Liberalerna att vinstintresset i friskolesektorn ska fasas ut, att rätten att välja skola ska värnas, att betygsinflation ska motverkas och att elevhälsan ska stärkas, enligt Liberalerna, Friskolor, Liberalerna, Betyg och nationella prov och Liberalerna, Elevhälsa. Sammanfattningen bygger på partiets valmanifestwebbsida och aktuella skolpolitiska sidor.

Källor i avsnittet: Liberalerna, Valmanifest 2026, Liberalerna, Skola, Liberalerna, Gymnasieskolan, Liberalerna, Friskolor, Liberalerna, Vinstintresset i skolan, Liberalerna, Betyg och nationella prov, Liberalerna, Elevhälsa, Liberalerna, AI och teknikutveckling.

• Betona kunskap, höga förväntningar och ordning i klassrummet, enligt Skola.
• Vara öppna för reformer om yrkesförberedande program som ger behörighet till högskola och universitet utan att yrkeskurser urholkas, enligt Gymnasieskolan.
• Inrätta kortare tvååriga yrkesutbildningar för bristyrken med goda jobbmöjligheter, enligt Gymnasieskolan.
• Fasa ut vinstintresset och omvandla vinstdrivande aktiebolag i skolan till en driftsform utan vinstsyfte, enligt Vinstintresset i skolan.
• Motverka betygsinflation, reformera F-gränsen och lyfta ämnesbetyg i gymnasieskolan, enligt Betyg och nationella prov.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna skriver på sin sida om skola och utbildning att partiets utbildningspolitik fokuserar på kunskap, klassisk bildning och arbetsro, enligt Kristdemokraterna, Skola och utbildning. På samma sida skriver partiet om rättvisa betyg genom digitaliserade nationella prov med extern rättning och genom att betyg korreleras mot nationella prov på gruppnivå för respektive skola, enligt Kristdemokraterna, Skola och utbildning. Kristdemokraterna skriver också att ordning, trygghet och respekt är en förutsättning för lärande och att elever ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag, enligt Kristdemokraterna, Skola och utbildning. I friskolefrågan skriver partiet att det står upp för elevers och föräldrars rätt att välja skola, men att skolor som inte följer skollag och läroplan eller inte levererar kunskapsresultat ska stängas oavsett driftsform, enligt Kristdemokraterna, Skola och utbildning. På sidan om yrkesprogram skriver partiet att yrkesprogrammens status ska höjas och att lärlingsprogram ska vara mer knutna till företag, enligt Kristdemokraterna, Yrkesprogram. Sammanfattningen bygger på partiets aktuella skolpolitiska sidor.

Källor i avsnittet: Kristdemokraterna, Skola och utbildning, Kristdemokraterna, Yrkesprogram, Kristdemokraterna, Betyg.

• Fokusera på kunskap, klassisk bildning och arbetsro, enligt Skola och utbildning.
• Knyta betyg till nationella prov på gruppnivå och ha digitaliserade nationella prov med extern rättning, enligt Skola och utbildning och Betyg.
• Införa elevhälsogaranti med kontakt med elevhälsan varje skoldag, enligt Skola och utbildning.
• Stänga skolor som inte följer regler eller levererar kunskapsresultat, oavsett driftsform, enligt Skola och utbildning.
• Höja yrkesprogrammens status och knyta lärlingsprogram mer till företag, enligt Yrkesprogram.

Miljöpartiet

Miljöpartiet skriver på sin skolsida att skolan ska vara trygg och likvärdig och att staten behöver ta större ansvar för skolans finansiering med resurser efter behov, enligt Miljöpartiet, Skola. På samma sida skriver partiet att vinstjakten i skolan ska stoppas så att skolpeng går till undervisning, stöd och elevhälsa, enligt Miljöpartiet, Skola. Miljöpartiet skriver också att kunskap kräver trygghet, studiero och tidigt stöd och att alla skolor ska ha tillgång till elevhälsa och specialpedagogiskt stöd, enligt Miljöpartiet, Skola. I samma källa lyfter partiet skolans demokratiuppdrag och medie- och informationskunnighet, enligt Miljöpartiet, Skola. På betyg skriver Miljöpartiet att partiet motsätter sig betyg på mellanstadiet och för tidig sortering av barn, enligt Miljöpartiet, Skola. Sammanfattningen bygger på partiets aktuella skolpolitiska sida.

Källa i avsnittet: Miljöpartiet, Skola.

• Stoppa vinstjakten i skolan och låta skolpeng gå till undervisning, stöd och elevhälsa, enligt Skola.
• Stärka elevhälsa, demokratiuppdrag och trygghet, enligt Skola.
• Se till att alla skolor har tillgång till elevhälsa och specialpedagogiskt stöd, enligt Skola.
• Stärka undervisningen i medie- och informationskunnighet, enligt Skola.
• Motsätta sig betyg på mellanstadiet och för tidig sortering av barn, enligt Skola.

Vilka frågor skiljer partierna åt mest?

Obligatoriskt gymnasium: Socialdemokraterna är det parti i de granskade källorna som tydligt vill göra gymnasiet obligatoriskt genom förlängd skolplikt till 18 år. Sverigedemokraternas granskade sida om pliktskola handlar om att skolplikten ska följas, men anger inte ett krav om obligatoriskt gymnasium till 18 år. Källor: Socialdemokraterna, Gymnasieskola, Sverigedemokraterna, Pliktskola.

Friskolor och vinster: S, V, MP och L beskriver olika former av stopp, förbud eller utfasning av vinstintresse i skolan. C vill reformera friskolesystemet och införa vinstförbud vid kvalitetsbrister. M, SD och KD betonar valfrihet, kvalitet och att skolor som brister ska kunna förlora tillstånd, förbättras, stängas eller förlora möjlighet till vinstutdelning. Källor: S: Marknadskolan, V: Marknadsskolan, MP: Skola, L: Vinstintresset i skolan, C: Friskolor, M: Skola och utbildning, SD: Friskolor, KD: Skola och utbildning.

Yrkesprogrammens roll: Flera partier lyfter yrkesprogram som en väg till jobb, men de beskriver olika lösningar. SD vill ha tvååriga yrkesprogram med frivilligt tredje år för högskolebehörighet. C vill öka antalet platser på yrkesprogram och stärka lärlingsutbildningar med regionala lärlingsråd. S vill utveckla yrkescollege, lärlingsutbildningar och branschskolor. L vill pröva kortare tvååriga yrkesutbildningar för bristyrken. KD vill höja yrkesprogrammens status och knyta lärlingsprogram närmare företag. Källor: SD: Yrkesprogram, C: Gymnasieskola, S: Yrkesutbildning, L: Gymnasieskolan, KD: Yrkesprogram.

Ordning och studiero: M, L, KD, MP och C lyfter ordning, trygghet, studiero eller mobilregler i de granskade källorna. Moderaterna formulerar frågan som mandat för rektorer och lärare. Liberalerna skriver om ordning i klassrummet. Kristdemokraterna kopplar trygghet och respekt till lärande. Miljöpartiet skriver att kunskap kräver trygghet och studiero. Centerpartiet lyfter rektorers rätt att besluta om mobilförbud. Källor: M: Skola och utbildning, L: Skola, KD: Skola och utbildning, MP: Skola, C: Digitalisering och AI i skolan.

Betyg och kunskapskrav: Partierna skiljer sig i hur de beskriver betyg och prov. M vill införa nytt betygssystem och nya betygskriterier. L vill reformera F-gränsen och motverka betygsinflation. V motsätter sig dagens skarpa F-gräns och tidiga betyg. SD vill ha obligatoriska betyg från årskurs 4 och ämnesvisa betyg. KD vill använda nationella prov som stöd och korrelera betyg mot nationella prov på gruppnivå. Källor: M: Skola och utbildning, L: Betyg och nationella prov, V: Betyg, SD: Betyg, KD: Betyg.

Elevhälsa och stöd: C och KD använder begreppet elevhälsogaranti. L vill ha tydligare statliga regler och avtal mellan skolhuvudmän och sjukvården. MP vill att alla skolor ska ha elevhälsa och specialpedagogiskt stöd. V vill satsa på elevhälsa, specialpedagoger och socialt stöd. SD vill att elevhälsan ska återgå till att vara skolhälsovård. Källor: C: Elevhälsa och mobbning, KD: Skola och utbildning, L: Elevhälsa, MP: Skola, V: Skolan, SD: Elevhälsa.

Vad betyder detta för dig som ska välja gymnasium?

Valet 2026 kan påverka regler, finansiering, programutbud och styrning av skolan på sikt. Det betyder däremot inte att ditt individuella gymnasieval avgörs direkt av partiernas förslag. Din ansökan påverkas fortfarande främst av vilket gymnasieprogram du väljer, om du är behörig, ditt meritvärde, vilka skolor som finns där du bor och hur antagningen fungerar.

Om du väljer mellan program är det ofta mer praktiskt att börja med frågor som: passar yrkesprogram eller högskoleförberedande program bättre för dina mål, behöver du grundläggande högskolebehörighet, hur långt vill du pendla och vilken skola har stöd, miljö och inriktning som passar dig? Den politiska debatten kan vara viktig att följa, men den ersätter inte en konkret jämförelse av program, skolor, ort, behörighetskrav och framtidsplaner.

Vanliga frågor

Vad säger partierna om gymnasiet inför valet 2026?

Partierna lyfter olika frågor i de granskade källorna, bland annat obligatoriskt gymnasium, friskolor, vinster, yrkesprogram, studiero, betyg, elevhälsa och digitalisering. Översiktstabellen ovan visar källan för varje parti, till exempel Socialdemokraterna, Gymnasieskola, Moderaterna, Skola och utbildning, Sverigedemokraterna, Gymnasieskola, Vänsterpartiet, Skolan, Centerpartiet, Gymnasieskola, Liberalerna, Gymnasieskolan, Kristdemokraterna, Skola och utbildning och Miljöpartiet, Skola.

Vill något parti göra gymnasiet obligatoriskt?

Ja. Socialdemokraterna skriver att partiet vill göra gymnasiet obligatoriskt genom förlängd skolplikt till 18 år. Källa: Socialdemokraterna, Gymnasieskola.

Vad säger partierna om friskolor och vinster?

Partierna har olika linjer i de granskade källorna. S, V, MP och L beskriver stopp, avskaffande eller utfasning av vinstintresset i skolan, enligt S: Marknadskolan, V: Marknadsskolan, MP: Skola och L: Friskolor. C skriver om vinstförbud vid kvalitetsbrister, enligt Centerpartiet, Friskolor. M, SD och KD betonar kvalitet, valfrihet och åtgärder mot skolor som brister i de granskade källorna, enligt Moderaterna, Skola och utbildning, Sverigedemokraterna, Utbildningspolitik och Kristdemokraterna, Skola och utbildning.

Vad vill partierna göra med yrkesprogram?

Flera partier skriver om yrkesprogrammens koppling till arbetslivet. Exempel är S förslag om yrkescollege och lärlingsutbildningar, enligt Socialdemokraterna, Yrkesutbildning, SD:s tvååriga yrkesprogram med frivilligt tredje år, enligt Sverigedemokraterna, Yrkesprogram, C:s lärlingsråd och fler yrkesprogramsplatser, enligt Centerpartiet, Gymnasieskola, L:s kortare yrkesutbildningar för bristyrken, enligt Liberalerna, Gymnasieskolan, och KD:s förslag om att höja yrkesprogrammens status, enligt Kristdemokraterna, Yrkesprogram.

Påverkar valet mitt gymnasieval?

Valet kan påverka skolans regler och styrning över tid, men ditt gymnasieval påverkas framför allt av program, behörighet, meritvärde, skola, ort och framtidsplaner. Det här är artikelns praktiska sammanfattning, inte ett partipolitiskt påstående.

Var hittar jag partiernas egna förslag?

Du hittar de exakta primärkällorna i källförteckningen nedan och i källhänvisningarna direkt efter varje partiavsnitt. Alla länkar går till partiernas egna webbplatser eller officiella partisidor.

Källor (kontrollerade 3 juli 2026)

• Socialdemokraterna: Gymnasieskola, Marknadskolan och vinster i skolan, Yrkesutbildning.
• Moderaterna: Skola och utbildning.
• Sverigedemokraterna: Gymnasieskola, Yrkesprogram, Friskolor, Elevhälsa, Betyg, Pliktskola, Utbildningspolitik.
• Vänsterpartiet: Skolan, Marknadsskolan, Betyg.
• Centerpartiet: Utbildning, Gymnasieskola, Friskolor, Elevhälsa och mobbning, Digitalisering och AI i skolan.
• Liberalerna: Liberalernas valmanifest 2026, Skola, Gymnasieskolan, Friskolor, Vinstintresset i skolan, Betyg och nationella prov, Elevhälsa, AI och teknikutveckling.
• Kristdemokraterna: Skola och utbildning, Yrkesprogram, Betyg.
• Miljöpartiet: Skola.