Tillbaka till Skolval och skolor

Vilka frågor ska man ställa på öppet hus?

Den här sidan är en praktisk frågelista för öppet hus. Fokus ligger på sådant som faktiskt påverkar valet: undervisning, schema, stöd, elevernas upplevelse och vad du bör jämföra efteråt.

Det viktigaste att ta med sig

  • Välj frågor som hjälper dig skilja mellan skolor, inte frågor som alla kan svara snyggt på.
  • Ställ gärna samma fråga till både elever och personal. Då märker du snabbare om svaren går ihop.
  • Det räcker ofta med fem till åtta riktigt bra frågor om de handlar om sådant som faktiskt påverkar ditt val.

Kort svar

Bra frågor på öppet hus är frågor som hjälper dig att välja mellan skolor, inte bara förstå skolans marknadsföring. Fråga därför om hur programmet fungerar i vardagen, hur stödet märks, hur elever upplever stämningen och vad som brukar vara svårt eller bra på just den skolan.

Om detta är viktigt för digFråga så här
UndervisningenHur märks programmet här i vardagen, inte bara på papperet?
Arbetsro och stödVad händer om man halkar efter eller behöver anpassningar?
TrivselHur skulle elever beskriva stämningen en vanlig vecka?
Praktiska villkorHur ser schema, resor, raster och lunchen ut i verkligheten?

Börja med frågor som hjälper dig jämföra skolor

Det finns två typer av frågor på öppet hus. Den ena typen ger trevliga men ganska allmänna svar. Den andra typen hjälper dig faktiskt att välja. Försök att lägga mest tid på den andra typen.

Bra frågor brukar handla om:

  • hur vardagen ser ut
  • vad som skiljer den här skolan från andra
  • vad elever brukar uppskatta eller kämpa med
  • hur skolan fungerar när allt inte flyter på perfekt

Om du bara frågar “är skolan bra?” eller “varför ska man välja er?” får du nästan alltid ett säljsvar. Det är sällan det som hjälper dig hemma när du ska rangordna dina val.

Frågor om programmet och undervisningen

Det här är ofta den viktigaste delen om du redan vet vilket program du lutar åt. Samma programnamn kan kännas ganska olika på olika skolor.

  • Hur ser en vanlig vecka ut på just det här programmet?
  • När märker man att skolan har en viss profil eller ett visst arbetssätt?
  • Hur mycket projekt, laborationer, verkstad, praktik eller skrivuppgifter är det?
  • Vad brukar elever tycka är svårt första terminen?
  • Om ni har flera inriktningar eller lokala spår, när väljer man dem?

Frågor om vardagen på skolan

Många väljer skola utifrån programmet men ångrar sig senare på grund av sådant som vardag, tempo eller resväg. Därför är de här frågorna sällan mindre viktiga.

  • Hur ser schemat ut en vanlig dag eller vecka?
  • Hur långa är håltimmar och raster i praktiken?
  • Hur fungerar lunch, studieplatser och lugna ytor?
  • Hur upplever eleverna tempot, arbetsron och kraven?
  • Vad borde man veta om resvägen innan man börjar?

Be om exempel, inte bara löften

Om skolan säger “vi har bra stöd” eller “det är god studiero”, följ upp med: “Kan ni ge ett konkret exempel på hur det märks en vanlig vecka?” Exempel gör svaret lättare att jämföra med andra skolor.

Frågor om stöd, trygghet och hjälp

Om stöd eller struktur är viktigt för dig ska du fråga tidigt och tydligt. Det är mycket bättre än att hoppas att allt löser sig senare.

  • Vem vänder man sig till om man behöver hjälp i ett ämne?
  • Hur fungerar mentor, elevhälsa och kontakt med vårdnadshavare?
  • Vad gör skolan om en elev behöver extra anpassningar?
  • Hur märks stödet i vardagen, inte bara i teorin?
  • Vad brukar ni göra för elever som tycker starten är stressig?

Frågor om risker och sådant som kan bli svårt

Bra öppet hus-frågor handlar inte bara om det positiva. Du får ofta bättre information om du också frågar vad som brukar vara svårt. En seriös skola bör kunna svara nyanserat utan att allt låter perfekt.

Du kan fråga:

  • Vad brukar nya elever missförstå om programmet?
  • Vilka perioder på året brukar vara mest intensiva?
  • Vad gör skolan om en elev får hög frånvaro?
  • Finns det delar av utbildningen där elever ofta behöver extra stöd?
  • Om ett program eller en inriktning har få sökande, hur informeras eleverna?

Den typen av frågor är inte negativa. De visar att du försöker förstå vardagen. De hjälper dig också att skilja mellan skolor som bara säljer en bild och skolor som kan förklara hur de arbetar när verkligheten blir svårare.

Frågor om antagning, utbud och vad som faktiskt startar

Om du är intresserad av en särskild inriktning, profil eller kurs bör du kontrollera om den brukar starta och när beslut tas. Det är särskilt viktigt på mindre skolor eller på program där elevantalet varierar.

Fråga till exempel:

  • Brukar den här inriktningen starta varje år?
  • Finns det ett minsta antal elever för att gruppen ska bli av?
  • När får elever veta om en kurs eller inriktning inte startar?
  • Finns samma programupplägg även om elevgruppen blir liten?
  • Hur informerar skolan om förändringar i utbudet?

Det betyder inte att skolan gör något fel om utbud ändras. Gymnasieutbud påverkas av söktryck, resurser, lärartillgång och huvudmannens planering. Men för dig som elev är det viktigt att veta hur säkert det du är intresserad av faktiskt är.

Frågor du helst ska ställa till elever

Elever svarar ofta bättre på sådant som handlar om hur det känns att gå där på riktigt. Fråga dem om upplevelsen, inte om formella regler.

  • Vad gillar du mest med skolan?
  • Vad var mest oväntat när du började?
  • Vad borde man veta innan man väljer den här skolan?
  • Känns det lätt att få hjälp om man behöver?
  • Skulle du välja samma skola igen?

En enkel minneslista att ta med

Om du inte vill stå med tio frågor i mobilen räcker det långt med den här minilistan:

  1. Hur ser en vanlig vecka ut här?
  2. Vad skiljer er från andra skolor med samma program?
  3. Vad gör ni när en elev behöver hjälp eller extra stöd?
  4. Vad säger elever brukar vara bäst respektive tuffast här?
  5. Vad borde jag kolla extra noga på innan jag väljer?

Så jämför du svaren efteråt

Det räcker inte att samla svar. Du behöver också göra dem jämförbara. Efter varje besök kan du ge skolan korta anteckningar under samma rubriker: program, vardag, stöd, miljö, resväg och osäkerheter. Skriv helst direkt efter besöket, innan skolorna börjar flyta ihop.

Efter öppet hus

  • Skriv tre saker som gjorde skolan starkare som alternativ.
  • Skriv tre saker som fortfarande är oklara.
  • Markera om svaren kom från elever, lärare, rektor eller marknadsföring.
  • Jämför med samma rubriker för nästa skola.

Det sista är viktigt. Ett svar från en elev och ett svar från en rektor kan båda vara värdefulla, men de säger olika saker. Elevens svar visar upplevelse. Rektorns svar visar ansvar, organisation och ambition. När båda ger en liknande bild blir underlaget starkare.

Om svaren skiljer sig åt behöver du inte välja bort skolan direkt. Skriv i stället vad som skiljer sig och fråga vidare. Skillnader mellan elevsvar och personalsvar kan ibland bero på perspektiv, men de kan också visa att något är mer komplicerat än presentationen antydde.

Vad du gör efter öppet hus är minst lika viktigt

Skriv gärna ner svaren direkt efter besöket. Annars flyter skolorna lätt ihop, särskilt om du går på flera öppna hus under samma period.

Det som är mest användbart att jämföra efteråt är ofta:

  • om svaren från elever och personal stämde överens
  • om du fick en tydlig bild av vardagen
  • om skolan kändes trygg, rimlig och realistisk för dig
  • om du faktiskt fick svar på de frågor som spelar roll för ditt val

Vad du kan göra härnäst

Om du vill ha mer bakgrund till själva besöket, läs vad öppet hus är. Om du vill tolka svaren bättre, fortsätt till öppet hus – vad ska man fråga?. Om du redan försöker väga ihop allt, läs hur man vet om en skola är bra.

Källor och hämtdatum

Artikeln bygger på källorna nedan. Regler, belopp och datum kan ändras hos ansvarig myndighet eller lokal huvudman.

Källorna ger stöd för gymnasieval och skolans ansvar för elevhälsa. Frågebanken är Gymnasieskolan.se:s praktiska vägledning för öppet hus.