Kort svar
Skillnaden är att kränkande behandling i skollagen är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, medan trakasserier är kränkningar som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För dig betyder det att två liknande händelser kan bedömas olika juridiskt beroende på vad kränkningen har samband med, men skolan måste ta båda typerna på allvar.
Så skiljer lagen på begreppen
| Begrepp | Juridisk kärna |
|---|---|
| Kränkande behandling | kränkning utan koppling till diskrimineringslagen |
| Trakasserier | kränkning med koppling till en diskrimineringsgrund |
| Sexuella trakasserier | kränkning av sexuell natur, en form av diskriminering |
Kränkande behandling finns i skollagen
Skolverket definierar kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.
För dig betyder det att kränkande behandling kan handla om väldigt allvarliga eller återkommande beteenden även när de inte har samband med till exempel kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning.
Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, utfrysning, hot eller fysiska handlingar. Skolverket betonar också att bedömningen alltid måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Om du vill börja med grunddefinitionen läser du Vad är kränkande behandling i skolan?.
Trakasserier har samband med diskrimineringsgrunderna
Skolverket och DO beskriver trakasserier som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon diskrimineringsgrund. DO nämner till exempel kränkande kommentarer, skämt, gester eller utfrysning.
För dig betyder det att det inte bara är själva kränkningen som spelar roll, utan också varför den riktas mot någon. Om kränkningen har samband med till exempel kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder blir det en diskrimineringsrättslig fråga.
Sexuella trakasserier är enligt både Skolverket och DO en egen form av diskriminering. Där handlar det om ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Båda kräver att skolan agerar
Det är viktigt att inte fastna i tanken att skolan först måste hitta exakt rätt juridiskt ord innan något får göras. Skolverket är tydligt med att samma anmälningsskyldighet gäller när en elev uppger trakasserier eller sexuella trakasserier som när en elev uppger kränkande behandling.
För dig betyder det att skolan måste ta emot uppgiften, anmäla den i rätt kedja och börja hantera situationen även om det juridiska finliret inte är färdigt från första minuten.
Om du vill förstå den processen bättre läser du Vad innebär anmälningsskyldighet vid kränkningar i skolan?.
Regelverket skiljer sig delvis åt
Här finns en viktig juridisk skillnad. Skolverket förklarar att skyldigheten att förebygga och åtgärda diskriminering respektive kränkande behandling till stor del regleras i olika lagar: diskrimineringslagen och skollagen.
För dig betyder det att samma händelsekedja i skolan ibland kan aktualisera flera regelverk samtidigt. Kränkande behandling drivs i skollagsspåret, medan trakasserier och sexuella trakasserier också aktualiserar diskrimineringslagen.
Det här är en viktig anledning till att skolan inte ska förenkla bort skillnaden, även om båda typerna av kränkningar behöver tas på allvar direkt.
Skolans ansvar kan gälla även utanför skolbyggnaden
DO betonar att skolans ansvar att stoppa och förebygga diskriminering inte bara gäller inne i skolan utan också till exempel på väg till och från skolan, på skolresor och på friluftsdagar. Skolverket lyfter på motsvarande sätt att skollagens ansvar kan gälla också utanför skolområdet om det finns en koppling till verksamheten, till exempel vid nätkränkningar som får återverkningar på skoltid.
För dig betyder det att skolan inte alltid kan säga “det där hände ju inte i klassrummet”. Om det finns koppling till verksamheten kan ansvaret ändå finnas kvar.
Du behöver inte själv sätta rätt juridisk etikett
Det är lätt att tro att du som elev måste veta om något är kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier innan du berättar. Men det är inte en rimlig utgångspunkt.
För dig räcker det långt att beskriva vad som hänt, hur det känns och om du uppfattar att det har samband med till exempel kön, etnicitet, religion eller någon annan diskrimineringsgrund. Det är skolans ansvar att ta det vidare på rätt sätt.
Officiella underlag bakom råden
- Skolverket: Kränkande behandling, mobbning och diskriminering
- DO: Ingen får diskriminera dig i skolan
- Diskrimineringslag (2008:567), 1 kap. 4 § och 2 kap. 7 § - Sveriges riksdag
- Skollag (2010:800), 6 kap. 3 och 10 §§ - Sveriges riksdag
Vad du kan göra härnäst
Om du vill förstå den praktiska startpunkten går du vidare till Vad innebär anmälningsskyldighet vid kränkningar i skolan?. För skolans fortsatta ansvar läser du Vad innebär skolans skyldighet att förebygga och utreda kränkningar?. Om du undrar vad som händer om någon säger ifrån eller medverkar i en utredning kan du också läsa Vad betyder förbudet mot repressalier i skolan?.