Vad innebär anmälningsskyldighet vid kränkningar i skolan?

Kort svar

Om en lärare eller annan personal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med skolan måste det anmälas till rektorn. Rektorn måste sedan anmäla vidare till huvudmannen. Personalen får alltså inte först göra en egen slutbedömning av om händelsen är tillräckligt allvarlig för att vara värd att anmäla.

Skyldigheten gäller när en elev anser sig ha blivit utsatt

Det centrala i lagen är inte att skolan redan vet att en kränkning har skett. Det räcker att en elev anser sig ha blivit utsatt för att anmälningsskyldigheten ska aktualiseras. Skolverket är tydligt med att personalen inte får göra en förhandsvärdering av hur allvarlig händelsen är innan anmälan görs.

För dig betyder det att skolan inte ska svara med “vi får se om det verkligen var en kränkning” och sedan stanna där. Den bedömningen hör till den fortsatta hanteringen, inte till om anmälan ska göras eller inte.

Det gäller oavsett vem som kan ha kränkt

Anmälningsskyldigheten gäller om det som uppges ha hänt utförts av:

• en annan elev
• flera elever
• en vuxen i verksamheten
• någon annan situation med koppling till skolan

Det spelar heller ingen avgörande roll hur personalen får veta om det. Eleven kan själv berätta, en kompis kan säga till, en vårdnadshavare kan höra av sig eller personalen kan själv se eller höra något.

Skyldigheten gäller också trakasserier och sexuella trakasserier

Skolverket anger att samma anmälningsskyldighet gäller när en elev uppger trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen. Det här är viktigt eftersom många situationer ligger nära gränsen mellan kränkande behandling och trakasserier.

För dig som elev ska det inte behöva vara ett hinder. Du behöver inte ha full juridisk precision innan du säger till. Skolans skyldighet att ta emot uppgiften och föra den vidare påverkas inte av att begreppen ibland är svåra att skilja åt.

Skolan får inte hoppa över anmälan för att “skona” eleven

Skolverket hänvisar till tillsynsbeslut där det framgår att anmälningsskyldigheten gäller även om eleven eller vårdnadshavaren inte vill att händelsen ska anmälas. Det kan kännas hårt, men tanken är att skolan inte ska kunna låta bli att agera när den fått kännedom om uppgifter som kan handla om kränkningar.

Det betyder inte att skolan ska hantera allt klumpigt. Men det betyder att skyddet i lagen är starkare än idén att skolan bara agerar om alla parter först ger klartecken.

Därför är anmälningsskyldigheten så viktig

Utan den här kedjan skulle mycket kunna fastna i informella samtal. En lärare skulle kunna försöka lösa något själv, eller tro att saken inte verkar så allvarlig, och då skulle huvudmannen aldrig få möjlighet att ta sitt ansvar.

Anmälningsskyldigheten är därför länken mellan det som personal märker i vardagen och huvudmannens skyldighet att utreda och vidta åtgärder.

När den här sidan hjälper mest

Den är särskilt relevant om du:

• undrar om läraren verkligen måste föra frågan vidare
• fått höra att skolan vill “avvakta lite först”
• vill förstå skillnaden mellan anmälan och själva utredningen
• försöker tolka vad som händer efter att du eller någon annan sagt till

Om du i stället söker definitionen av själva beteendet börjar du på Vad är kränkande behandling i skolan?. Om du vill förstå vad som ska hända efter anmälan läser du Vad innebär skolans skyldighet att förebygga och utreda kränkningar?.

Officiella underlag bakom råden

• Skollag (2010:800), 6 kap. 10 § - Sveriges riksdag
• Skolverket: Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Vad du kan göra härnäst

Fortsätt med Vad innebär skolans skyldighet att förebygga och utreda kränkningar? för nästa steg i processen. Om du vill förstå vilket beteende som över huvud taget omfattas läser du Vad är kränkande behandling i skolan?. Om du är orolig för negativa följder av att säga ifrån går du vidare till Vad betyder förbudet mot repressalier i skolan?.