Kort svar
För att få examensbevis i gymnasiet måste du ha avslutat ett nationellt program, uppfyllt kraven för gymnasieexamen och fått betyg i alla ämnen samt i det gymnasiearbete som ingår i din individuella studieplan. För dig betyder det att examensbevis inte kommer automatiskt bara för att du gått klart tiden i gymnasiet. Om kraven inte är uppfyllda får du i stället studiebevis.
Det här krävs i korthet
| Fråga | Kort svar |
|---|---|
| Räcker det att du gått tre år? | nej |
| Måste du uppfylla examenskraven? | ja |
| Måste alla ämnen och gymnasiearbetet finnas med? | ja |
| Vad får du annars? | studiebevis |
Examensbevis bygger på att du faktiskt uppnått examen
Skolverket skriver att examensbevis utfärdas när en elev har avslutat ett nationellt program, uppfyllt kraven för gymnasieexamen och fått betyg i alla ämnen samt det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan.
För dig betyder det att examensbeviset är ett resultat av att hela kedjan håller ihop:
- du har gått rätt typ av utbildning
- du uppfyller examenskraven
- alla delar som ska finnas med är faktiskt betygsatta
Det här är varför examensbevis är mer än bara ett utskrivet papper. Det är bekräftelsen på att du nått fram till examen.
Det gäller nationella program, inte alla utbildningsformer
Skolverkets sida om betygsdokument skiljer mellan examensbevis, studiebevis och gymnasieintyg. För nationella program i gymnasieskolan är det examensbevis eller studiebevis som är de centrala dokumenten.
För dig betyder det att du inte ska utgå från att alla gymnasieutbildningar leder till exakt samma sorts dokument. Introduktionsprogram har till exempel i stället regler om gymnasieintyg.
Det är därför det är viktigt att veta vilken skolform och vilket program du faktiskt går på.
Studiebevis är alternativet om examenskraven inte är uppfyllda
Skolverket anger att studiebevis utfärdas när en elev har avslutat ett nationellt program utan att ha uppfyllt kraven för gymnasieexamen.
För dig betyder det att skillnaden mellan examensbevis och studiebevis är avgörande. Ett studiebevis visar vad du faktiskt gjort och vilka betyg du fått, men inte att du nått hela vägen till examen.
Om du vill förstå dokumenten var för sig finns Vad är examensbevis? och Vad är studiebevis?. Den här sidan fokuserar på själva kravet för att nå examensbeviset.
Innehållet i examensbeviset styrs också av regler
Skolverket beskriver att det i examensbeviset bland annat ska framgå om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen, vilken studieväg beviset avser, att du genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vilka betyg dokumentet omfattar.
För dig betyder det att examensbeviset inte bara säger “klar”. Det visar också vilken sorts examen du har och vad den bygger på. Därför hör sidan naturligt ihop med Vad är skillnaden mellan yrkesexamen och högskoleförberedande examen?.
Gy25 påverkar hur betyg kan finnas med i beviset
Skolverket anger att från och med 1 juli 2025 är det möjligt att utfärda examensbevis som innehåller betyg på kurser, i ämnen eller både på kurser och i ämnen. Samtidigt får beviset inte innehålla kursbetyg och nivåbetyg som motsvarar varandra.
För dig betyder det att examensbevis år 2026 kan se olika ut beroende på när utbildningen påbörjades och vilka betygstyper du har med dig. Det här är en effekt av övergången mellan Gy11 och Gy25, inte ett tecken på att något blivit fel.
Detaljkraven beror på vilken examen du siktar mot
För att faktiskt få examensbevis räcker det inte att veta att du behöver en gymnasieexamen i allmänhet. Du behöver också veta vilken sorts examen det gäller, eftersom kraven skiljer sig mellan yrkesexamen och högskoleförberedande examen.
För dig betyder det att nästa fråga nästan alltid blir: vilken examen försöker jag uppnå? Det är där kraven på till exempel språk, matematik och gymnasiearbete blir konkreta.
Poängkrav och godkända nyckeldelar
Skolverkets vägledning beskriver de centrala kraven så här för den äldre kursmodellen: gymnasieexamen kräver betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, varav minst 2 250 gymnasiepoäng ska vara godkända. Dessutom måste vissa delar vara godkända.
Förenklad översikt över examenskrav
| Examen | Godkända delar som är särskilt viktiga |
|---|---|
| Högskoleförberedande examen | svenska eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6, matematik 1 samt gymnasiearbete |
| Yrkesexamen | svenska eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1, minst 400 godkända poäng i programgemensamma ämnen samt gymnasiearbete |
För dig betyder det att frågan “kan jag ha F?” inte bara handlar om antal F. Du behöver se vilka F det är, hur många poäng som ändå är godkända och om ett F ligger i en del som krävs för just din examen.
F kan leda till studiebevis i stället
Om du avslutar ett nationellt program utan att uppfylla examenskraven får du studiebevis i stället för examensbevis. Det betyder inte att allt du gjort försvinner, men det kan påverka behörighet till vidare studier och hur du behöver komplettera.
Om det här är din situation passar vad som händer om man inte får gymnasieexamen bättre än en allmän ordlistasida. Om frågan gäller studentfirande och F, läs kan man ta studenten med F.
Officiella underlag bakom råden
Källorna i avsnittet kontrollerades av Gymnasieskolan.se 2026-05-06.
- Skolverket: Registrera och utforma betyg
- Skolverket: Individuell studieplan i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
- Gymnasieförordning (2010:2039), 8 kap. 17-19 §§ - Sveriges riksdag
Vad du kan göra härnäst
Om du vill förstå dokumentet i sig läser du Vad är examensbevis?. Om du behöver se alternativet när examen inte nås går du vidare till Vad är studiebevis?. Om du har F just nu, börja med vad som händer om man får F i gymnasiet.