Kort svar
I gymnasiet får i huvudregel bara en legitimerad lärare sätta betyg självständigt. Om läraren som undervisat saknar legitimation får betyget normalt sättas tillsammans med en legitimerad lärare. Om de inte kan enas finns särskilda regler för vem som får avgöra, och i vissa fall blir det rektorn.
Huvudregeln i tre steg
| Situation | Vad som normalt gäller |
|---|---|
| Lärare med legitimation | får sätta betyg självständigt |
| Lärare utan legitimation | sätter normalt betyg tillsammans med legitimerad lärare |
| Oenighet mellan lärarna | behörig legitimerad lärare har företräde, annars rektor |
Den vanliga huvudregeln är ganska tydlig
Skolverket beskriver att en lärare som saknar lärarlegitimation inte får sätta betyg självständigt. I stället ska betyget sättas tillsammans med en legitimerad lärare, och båda ska signera i betygskatalogen.
För dig betyder det att frågan om vem som undervisat inte alltid är samma sak som frågan om vem som formellt får fatta själva betygsbeslutet. Det är en viktig skillnad om du försöker förstå hur systemet fungerar bakom kulisserna.
Om två lärare inte kan enas
Om den undervisande läraren och den legitimerade medbedömaren inte kan enas om betyget gäller inte bara att “någon chef bestämmer”. Skolverket förklarar att den legitimerade läraren har företräde, men bara om den läraren också har behörighet att undervisa i det aktuella ämnet.
Om lärarna inte kan enas och den legitimerade läraren saknar ämnesbehörighet blir det i stället rektorn som sätter betyget. Det betyder att rektorn inte automatiskt går in från början, utan först när reglerna leder dit.
Flera legitimerade lärare kan också skapa en särskild situation
Om flera lärare undervisar när det är dags att sätta betyg ska den eller de lärare som har legitimation sätta betyget. Om flera legitimerade lärare är inblandade och inte är eniga, ska den eller de som är behöriga i ämnet sätta betyg. Om ingen har företräde enligt reglerna är det återigen rektorn som sätter betyget.
För dig gör det här tydligt att betygssättning inte bara handlar om vem som känner dig bäst, utan om vem som enligt reglerna har formell rätt att fatta beslutet.
Det finns undantag, särskilt i vissa ämnen
Huvudregeln är inte det enda som finns. Skolverket beskriver att det i vissa fall finns undantag, bland annat för modersmål och yrkesämnen. En tillsvidareanställd lärare utan legitimation kan då i vissa situationer ändå få sätta betyg självständigt.
Det är därför du behöver vara försiktig med generella påståenden som att “en olegitimerad lärare får aldrig sätta betyg”. Ofta är svaret nej, men inte alltid.
Om du vill förstå just de undantagen i gymnasiets yrkesämnen går du vidare till Kan yrkeslärare anställas utan lärarlegitimation?.
Vad den här sidan svarar på, och vad den inte svarar på
Den här sidan svarar på vem som får fatta det formella betygsbeslutet. Den svarar mindre på hur betygsunderlaget byggs upp. Om du i stället undrar hur prov, uppgifter och återkoppling vägs ihop är Vad är betygssättning? och Vad är bedömning? bättre första sidor.
För dig kan det vara lugnande att hålla isär de två frågorna. Vem som får sätta betyg är en regel om ansvar och befogenhet. Hur betyget kommer fram är en annan del av systemet.
När frågan blir viktig i praktiken
Sidan hjälper särskilt när du:
- undrar om en undervisande lärare utan legitimation får sätta ditt betyg själv
- försöker förstå varför en annan legitimerad lärare kopplas in
- fått höra att rektorn satt betyg och vill veta när det kan ske
- vill förstå varför legitimation spelar så stor roll i gymnasiet
Om du först behöver förstå grunden börjar du på Vad är lärarlegitimation?. Om du vill förstå varför en lärare utan legitimation alls kan undervisa går du vidare till Får obehöriga lärare undervisa i gymnasiet?.
Officiella underlag bakom råden
- Skolverket: Krav för att få sätta betyg
- Skolverket: Regler och krav för legitimation
- Skollag (2010:800), 2 kap. - Sveriges riksdag
Vad du kan göra härnäst
Fortsätt med Får obehöriga lärare undervisa i gymnasiet? om du vill förstå undantagen på undervisningssidan. För den särskilda logiken i yrkesutbildning läser du Kan yrkeslärare anställas utan lärarlegitimation?. Om du vill ha den bredare begreppsgrunden börjar du på Vad är lärarlegitimation?.