Kort svar
Den som anställs som rektor måste enligt skollagen ha pedagogisk insikt genom både utbildning och erfarenhet. Det räcker alltså inte med bara utbildning eller bara erfarenhet. För dig som undrar hur kravet fungerar i praktiken är den viktiga poängen att det är huvudmannen som bedömer om den som anställs uppfyller kravet.
Det här kräver lagen
| Fråga | Svar |
|---|---|
| Krävs pedagogisk insikt? | ja |
| Krävs både utbildning och erfarenhet? | ja |
| Vem bedömer om kravet är uppfyllt? | huvudmannen |
Lagen säger mindre exakt än många tror
Många förväntar sig att lagen ska lista en exakt examen eller en fast checklista för att bli rektor. Så ser skollagen inte ut. Den säger i stället att den som anställs ska ha pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet.
Det betyder att lagen sätter en tydlig kvalitetsnivå men lämnar själva bedömningen av innehållet till huvudmannen. Därför kan du inte alltid få ett enkelt ja eller nej genom att bara titta på en titel eller ett visst examensbevis.
Det räcker inte med bara ena delen
Skolverket är tydligt med att det inte räcker med endast utbildning eller endast erfarenhet. De två delarna ska finnas tillsammans. Tanken är att rektorsuppdraget kräver både teoretisk och praktisk förståelse för utbildning och pedagogisk verksamhet.
För dig som elev kanske det här verkar långt från vardagen, men det påverkar i grunden vem som får leda skolan och ansvara för dess pedagogiska arbete.
Därför är huvudmannens bedömning viktig
Det är huvudmannen som bedömer vad den pedagogiska insikten genom utbildning och erfarenhet behöver bestå i för att någon ska kunna anställas som rektor. Det gör att ansvaret för bedömningen ligger på organisationsnivå, inte på den enskilda skolenheten eller hos Skolverket i anställningsögonblicket.
Det betyder också att du inte ska tolka rektorskravet som en ren administrativ formalitet. Det är ett lagkrav som huvudmannen måste ta ställning till när en rektor anställs.
Behörighetskrav är inte samma sak som befattningsutbildning
Det här blandas ofta ihop. Behörighetskravet handlar om vad som krävs för att få anställas som rektor. Befattningsutbildningen, alltså Rektorsprogrammet, handlar om vad huvudmannen sedan ska se till att rektorn går efter att ha tillträtt tjänsten.
Om du håller isär de två frågorna blir regelverket mycket lättare att förstå:
- först kravet för att anställas
- sedan kravet på befattningsutbildning
Vanliga missförstånd
Det vanligaste missförståndet är att det skulle finnas ett enda lagstadgat examenskrav som ser likadant ut överallt. Ett annat är att många tror att lång erfarenhet automatiskt räcker. Men lagen kräver uttryckligen både utbildning och erfarenhet som tillsammans ger pedagogisk insikt.
Det är också vanligt att blanda ihop en ordinarie rektor med andra skolledningsroller, till exempel ställföreträdande rektor, som är en annan fråga än själva anställningskravet för rektor.
Officiella underlag bakom råden
- Skollag (2010:800), 2 kap. 11 § – Sveriges riksdag
- Skolverket: Rektorns ansvar
- Skolverket: Rektorsprogrammet
Vad du kan göra härnäst
Om du vill förstå nästa steg efter anställningen läser du Måste rektorer gå Rektorsprogrammet?. Om du vill förstå rollen bredare går du vidare till Vad är rektor?.