Tillbaka till Statistik och datakällor

Datakälla förklaring

En datakälla är stället uppgiften kommer från. Källan påverkar både hur färsk, exakt och jämförbar informationen är.

Det viktigaste att ta med sig

  • Datakälla betyder ursprunget till en uppgift, till exempel ett register, en statistikpublikation eller en enkät.
  • Olika datakällor har olika styrkor, svagheter och uppdateringstakt.
  • För att tolka en siffra rätt behöver du ofta veta både värdet och källan.

Kort svar

En datakälla är helt enkelt där uppgiften kommer ifrån. På Gymnasieskolan.se kan det vara ett skolregister, officiell statistik, enkätdata eller annan offentlig information. Källan spelar roll eftersom den avgör hur du ska tolka uppgiften.

Samma sida kan bygga på flera datakällor

Typ av uppgiftExempel på källa
Skolenhet, organisation, utbudregister och utbildningsdata
Resultat och nyckeltalofficiell statistik
Elevupplevelseenkäter och surveydata
Karta och närområdegeografiska och områdesbaserade datakällor

Varför datakällan spelar så stor roll

Det räcker inte att bara se ett värde. Två siffror kan se lika tydliga ut men fungera helt olika beroende på var de kommer ifrån.

En registeruppgift kan till exempel vara bra för att visa vad som finns just nu, medan en statistikuppgift ofta är bättre för att visa hur det såg ut under en avslutad period. En enkät visar i sin tur hur elever svarat, inte nödvändigtvis hur varje elev skulle uppleva skolan idag.

Det är därför datakällan hjälper dig att förstå vad siffran egentligen lovar.

Varför sidan använder flera källor

Om sajten bara använde en enda källa skulle bilden av varje skola bli tunn. En källa kan ge statistik men inte lokalt utbud. En annan kan ge struktur men inte elevupplevelse. En tredje kan ge geografiskt sammanhang men inte skolresultat.

Det är först när flera offentliga källor läggs ihop som du får något som liknar en användbar helhetsbild.

Fördelen är tydlig:

  • mer information på samma plats
  • bättre jämförelser
  • mindre beroende av skolans egen marknadsföring

Nackdelen är också tydlig:

  • olika delar uppdateras i olika takt
  • vissa mått finns bara för vissa skolor
  • perioder och precision kan skilja sig åt

Så påverkar källan hur du ska läsa en uppgift

När du vet källtypen blir det lättare att ställa rätt frågor.

Fråga dig till exempel:

  • visar källan ett nuläge eller en avslutad period?
  • gäller uppgiften exakt den här skolan eller en större nivå?
  • bygger måttet på många svar eller få?
  • är uppgiften ett råvärde eller något som sajten räknat fram?

Det sista är viktigt. En del siffror visas inte bara som rena kopior från en myndighet, utan som bearbetningar eller sammanställningar för att bli mer begripliga.

Därför kan två korrekta uppgifter se olika färska ut

Olika datakällor publicerar på olika sätt. Ett register kan uppdateras löpande. Officiell statistik kan publiceras enligt plan. Enkäter kan komma i omgångar. Därför är det normalt att olika delar av samma sida känns olika nya.

Det är inte nödvändigtvis ett kvalitetsproblem. Det är ofta bara en följd av hur öppna offentliga data fungerar i praktiken.

Hur du använder källinformationen klokt

Du behöver inte bli expert på varje myndighet för att använda sidan bra. Men du tjänar mycket på att tänka så här:

  1. se först vad siffran vill visa
  2. fundera sedan på vilken typ av källa den kommer från
  3. avgör därefter hur mycket du vågar dra för slutsats av den

Om du gör så blir det tydligare när en uppgift räcker långt och när den mest ska fungera som startpunkt för vidare kontroll.