Tillbaka till Statistik och datakällor

Går det att jämföra betygsnivåer mellan skolor?

Jämför betyg försiktigt. Betygsskillnader mellan skolor kan bero på flera saker och måste tolkas tillsammans med andra mått.

Det viktigaste att ta med sig

  • Betygsnivåer kan ge ledtrådar, men de bevisar inte ensamma att en skola sätter betyg snällt eller strikt.
  • Skolverket betonar att betyg ska bygga på betygskriterierna och att nationella prov särskilt ska beaktas, men provet avgör inte betyget ensamt.
  • Använd betyg tillsammans med andra mått som examensgrad, behörighet och elevupplevelse.

Kort svar

Ja, du kan jämföra betygsnivåer mellan skolor, men bara försiktigt. Betygsstatistik kan hjälpa dig att se mönster, men den kan inte ensam avgöra om en skola sätter betyg “snällt” eller “strikt”. Skolverket är tydligt med att betyg ska sättas utifrån elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna, och att resultatet på nationella prov ska beaktas särskilt men inte ensamt avgöra betyget.

Vad betygsstatistik kan och inte kan visa

Kan hjälpa dig att seKan inte bevisa ensam
Mönster i resultat över tidOm en skola medvetet sätter för höga eller för låga betyg
Skillnader mellan skolor eller programHur stark undervisningen känns i vardagen
Om något sticker ut och behöver granskas närmareOm just du kommer få högre betyg på en viss skola

Varför betygsnivåer kan skilja sig

Det finns flera möjliga orsaker till att snittbetygen ser olika ut mellan skolor:

  • skolorna kan ha olika programprofiler
  • elevgrupperna kan se olika ut
  • små grupper kan ge större svängningar
  • ett enskilt år kan vara ovanligt starkt eller svagt
  • skolorna kan ha olika kombinationer av kurser och lokala upplägg

Det är därför en jämförelse av betyg nästan alltid måste börja med frågan: jämför jag verkligen samma sak?

Om du till exempel jämför en skola med många högskoleförberedande program mot en skola med många yrkesprogram utan att ta hänsyn till det, kan slutsatsen bli missvisande redan från start.

Nationella prov hjälper, men löser inte allt

Skolverket beskriver att resultatet på nationella prov ska beaktas särskilt när lärare sätter betyg. Samtidigt är myndigheten tydlig med att provet inte är det enda underlaget och att slutbetyget kan skilja sig från provbetyget, eftersom provet inte täcker allt som betyget ska fånga.

Det här är viktigt av två skäl:

  1. nationella prov är ett stöd för mer likvärdig betygssättning
  2. de gör ändå inte skoljämförelser helt enkla

Du kan alltså inte använda skolans betygssnitt som om det vore ett rent mått på “hur lätt det är att få A”. Men du kan använda betygsdata för att upptäcka när något verkar ovanligt och bör jämföras med fler underlag.

När betygsdata faktiskt är användbara

Betygsnivåer blir mest användbara när du använder dem som en del av en större tolkning. Det gäller särskilt om du:

  • jämför samma program eller åtminstone liknande program
  • tittar på mer än ett år
  • läser betyg tillsammans med examensgrad och behörighet
  • väger in annan statistik och skolans vardag

Om en skola har höga betyg, stabila resultat över tid och underlag som inte ser tunt ut, är det mer intressant än ett enstaka toppår. Om höga betyg samtidigt kombineras med helt andra signaler i elevupplevelse eller andra resultatmått, behöver du vara mer försiktig i tolkningen.

En bättre fråga än “var är det lättast att få höga betyg?”

Frågan många egentligen försöker få svar på är inte om en skola “fuskar”, utan om betygsstatistiken går att lita på som beslutsunderlag. Den bättre frågan blir då:

Mindre hjälpsam frågaMer hjälpsam fråga
Vilken skola sätter snällast betyg?Hur ska jag tolka skillnader i betyg mellan skolor?
Var är det lättast att få höga betyg?Är betygsnivån stabil, rimlig och relevant för det program jag jämför?
Kan jag välja en skola för att få bättre betyg?Passar skolans upplägg, stöd och nivå mig?

Det här leder nästan alltid till bättre beslut än jakten på en skola där det påstås vara “lätt”.

Vanliga missförstånd

Några vanliga feltolkningar är:

  • att högre snitt automatiskt betyder bättre undervisning
  • att lägre snitt automatiskt betyder sämre skola
  • att nationella prov kan användas som ett exakt facit för hela skolans betygssättning
  • att du själv kommer få samma utfall som skolans genomsnitt

Det går att använda betygsstatistik klokt, men bara om du samtidigt accepterar att den inte löser hela frågan åt dig.

Officiella underlag bakom råden

Vad du kan göra härnäst

Fortsätt med hur statistik och nyckeltal ska tolkas om du vill läsa flera mått tillsammans. Om du vill bedöma en skola som helhet är nästa steg hur man vet om en skola är bra. För själva jämförelsemetoden är nästa steg hur rättvis en skoljämförelse är.