Kort svar
Skolenkäten berättar hur elever, vårdnadshavare eller lärare upplevde vissa delar av skolan när enkäten genomfördes. Den kan ge viktiga signaler om exempelvis trygghet, studiero, stöd och inflytande. Den mäter däremot inte skolans hela kvalitet.
På en grundskolesida kan du möta rubriker som Elevenkät – elever i årskurs 5, Elevenkät – elever i årskurs 8 eller Skolenkät – vårdnadshavare. Läs rubriken först. Den talar om vems perspektiv siffrorna beskriver.
De sammanfattade värdena visas på en skala från 0 till 10. Ett värde på 7,0 betyder inte att 70 procent är nöjda. Det är ett beräknat index eller medelvärde. Det är inte heller NPS.
För en rimlig tolkning behöver du kontrollera fyra saker:
- vem som har svarat
- vilket år eller vilken period resultatet gäller
- hur många som har svarat och, när den finns, svarsfrekvensen
- om flera andra uppgifter ger en liknande eller mer nyanserad bild
Det räcker att använda enkäten som en signal och sedan ställa följdfrågor. Du behöver inte göra ett slutligt omdöme om skolan utifrån en enda siffra.
| Det du ser | Det betyder | Det betyder inte |
|---|---|---|
| 7,0 av 10 | ett beräknat enkätvärde | 70 procent positiva svar |
| Elevsvar årskurs 5 | svar från deltagande elever i den årskursen | alla elevers upplevelse |
| Vårdnadshavarsvar | vuxnas bild av barnets skola | elevernas egna svar |
| Saknad uppgift | resultatet kan inte visas i det använda underlaget | att skolan är bra eller dålig |
Så blir svar ett värde mellan 0 och 10
Skolinspektionen använder flera frågor för att belysa ett frågeområde. Ett sammanfattande index kan bygga på två till fem frågor. Svarsalternativen får talvärden, summeras och delas med antalet svar som ingår i beräkningen.
En fråga med fyra svarsalternativ räknas enligt denna princip:
| Exempel på svar | Värde i beräkningen |
|---|---|
| Helt och hållet | 10 |
| Till stor del | 6,67 |
| Till viss del | 3,33 |
| Inte alls | 0 |
| Vet ej | räknas inte med |
Frågor med fem svarsalternativ får i stället värdena 10, 7,5, 5, 2,5 och 0. När en fråga beskriver något negativt vänds poängsättningen. Syftet är att riktningen i det redovisade värdet ska vara begriplig.
Ett index är alltså en sammanvägning. Ett medelvärde för en enskild fråga beräknas med samma grundprincip, men gäller just den frågan. Därför kan du inte räkna baklänges från 7,0 och säga exakt hur många som valde ett visst svar.
Svaret vet ej tas bort ur beräkningen. Det gör att värdet beskriver dem som lämnade ett beräkningsbart svar, inte nödvändigtvis hela gruppen som fick enkäten. Läs därför gärna vidare om urval, svarsfrekvens och bortfall.
Varför 7,0 inte är 70 procent eller NPS
Skalan 0–10 kan lätt se ut som procent när decimaltecknet flyttas. Den tolkningen blir fel. Ett index på 7,0 har skapats av tilldelade poäng och medelvärden. Det säger inte att sju av tio svarande gav ett positivt svar.
Tänk dig att två grupper båda får index 7,0. I den ena gruppen kan svaren ligga ganska samlat. I den andra kan svaren vara mer delade mellan höga och låga alternativ. Samma index kan alltså dölja olika svarsmönster.
Värdet är inte heller NPS. NPS bygger på en särskild rekommendationsfråga. Där dras andelen kritiker från andelen ambassadörer, vilket ger en skala från −100 till +100. Skolenkätens index använder en annan metod och en annan skala. Det går därför inte att översätta mellan måtten.
Ett bra sätt att läsa 0–10-värdet
Vem har svarat i grundskolan?
Skolenkäten riktas till flera grupper. Elever svarar i grundskolans årskurs 5 och 8. Undervisande lärare svarar om den verksamhet där de arbetar. Vårdnadshavare till barn i förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola får också möjlighet att svara.
Vårdnadshavarenkäten ska besvaras en gång per barn. Vårdnadshavarna väljer själva om de svarar tillsammans eller om en av dem svarar. Resultatet beskriver därför vårdnadshavarnas perspektiv, inte barnets egen röst.
Skillnaden är viktig i praktiken. Ett barn kan känna sig tryggt i klassrummet medan en vårdnadshavare är orolig för informationen från skolan. Båda erfarenheterna kan vara relevanta, men de svarar på olika frågor.
| Respondentgrupp | Vad resultatet främst kan belysa | Tänk på |
|---|---|---|
| Elever i årskurs 5 | yngre elevers egen upplevelse | gäller inte automatiskt alla årskurser |
| Elever i årskurs 8 | äldre elevers egen upplevelse | är en ögonblicksbild av den gruppen |
| Vårdnadshavare | vuxnas upplevelse av barnets skolgång | är inte ett elevsvar |
| Undervisande lärare | personalens erfarenhet av undervisningen | är ett annat perspektiv än elevernas |
Skolinspektionen genomför enkäten på vårterminen. Hälften av landets skolor deltar under ett år och den andra hälften nästa år. En skola deltar därför normalt vartannat år. Ett synligt resultat kan vara korrekt men ändå några år gammalt.
Svarsfrekvens, bortfall och vårdnadshavarsvar
Svarsfrekvens visar hur stor del av den tillfrågade gruppen som svarade. Ett stort antal svar och en hög svarsfrekvens gör det oftast lättare att använda resultatet. En lägre svarsfrekvens betyder inte att svaren är falska. Den betyder att du vet mindre om dem som inte svarade.
För elever och lärare beräknas svarsfrekvensen genom att antalet svar jämförs med antalet personer i respondentgruppen. För vårdnadshavare är beräkningen mer osäker. Deras inloggningsuppgift är knuten till skolenheten, och svarsfrekvensen uppskattas genom att antalet svar jämförs med antalet elever.
Skolinspektionen beskriver därför en risk för att vårdnadshavarresultat är mindre tillförlitliga än elev- och lärarresultat. Det gör inte vårdnadshavarnas erfarenheter oviktiga. Det betyder att du bör väga in underlaget och söka stöd i fler uppgifter.
Om svarsfrekvens inte visas på skolsidan ska du inte gissa att den är hög eller låg. Läs värdet försiktigare och använd det som utgångspunkt för en fråga. Du kan till exempel fråga skolan: ”Känner ni igen resultatet, och vad har ni gjort sedan enkäten genomfördes?”
För att skydda anonymitet och tillförlitlighet redovisar Skolinspektionen inte index på skolnivå när underlaget bygger på färre än fem svarande. En saknad siffra kan också bero på period, deltagande eller att uppgiften inte finns i det underlag som sidan använder. Saknad statistik är därför inte ett omdöme.
Så jämför du utan att övertolka
Börja med att jämföra samma sak med samma sak. Elevsvar i årskurs 5 bör jämföras med elevsvar i årskurs 5. Försök också använda samma enkätperiod och samma frågeområde.
Små skillnader behöver få vara små. Skolinspektionen framhåller att index och medelvärden främst ger en snabb överblick. De är mindre lämpade för detaljerad rangordning, bland annat eftersom frågornas svarsskalor kan påverka värdena något.
Ett värde blir mer användbart när flera underlag pekar åt samma håll. Du kan kombinera enkäten med skolans utvecklingsarbete, Skolinspektionens beslut, lärar- och resultatmått samt ett besök på skolan. Läs vad Skolinspektionen mäter om du vill skilja enkäten från tillsyn och kvalitetsgranskning.
Kontrollera detta innan du drar en slutsats
- Jag vet om svaren kommer från elever, vårdnadshavare eller lärare.
- Jag har sett vilken årskurs och period resultatet gäller.
- Jag har kontrollerat antal svar och svarsfrekvens när de finns.
- Jag jämför samma respondentgrupp och samma mått.
- Jag använder enkäten tillsammans med andra uppgifter.
- Jag har formulerat en följdfråga till skolan.
Exempel: tre rimliga följdfrågor
Anta att elever i årskurs 8 ger ett lägre värde för studiero än du väntade dig. Siffran berättar att den grupp som svarade upplevde ett problem. Den berättar inte på egen hand vilka lektioner det gäller eller vad skolan har gjort senare.
Du kan då fråga:
- ”Hur har ni följt upp studieron efter den här enkäten?”
- ”Ser resultatet likadant ut i skolans nyare, egna undersökningar?”
- ”Hur arbetar lärare och elevhälsa när en klass behöver mer stöd?”
Om vårdnadshavarnas värde skiljer sig från elevernas kan du fråga skolan varför perspektiven ser olika ut. Skillnaden behöver inte betyda att en grupp har rätt och den andra fel. Den kan visa att grupperna möter olika delar av skolans vardag.
Om du vill bedöma hur säker en skillnad är, läs vad konfidens och osäkerhet betyder i skoldata. För en bredare metod finns även guiden till att tolka statistik och nyckeltal.
Vad du kan göra härnäst
Välj ett eller två enkätområden som betyder mest för dig. Skriv upp värdet, respondentgruppen, perioden och underlaget. Jämför sedan med andra uppgifter om samma skola.
Ta med minst en konkret fråga till öppet hus eller ett samtal med skolan. Då blir Skolenkäten folkbildande och praktisk: inte ett facit, utan ett sätt att förstå vad du vill veta mer om.