Kort svar
Samhällsvetenskapsprogrammet är ett 2500-poängsprogram. Det innehåller gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen, en inriktning, programfördjupning, individuellt val och gymnasiearbete. Efter Gy25 beskriver Skolverket utbildningen som ämnen och nivåer, men många elever söker fortfarande efter “kurser på samhällsvetenskapsprogrammet”. Det är samma praktiska fråga: vad läser man, hur många poäng är det och vad kan skilja mellan skolor?
Det korta svaret är att SA innehåller mycket språk, analys, samhällskunskap och skrivande. Du läser bland annat svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap och naturkunskap. Dessutom finns programgemensamma delar som filosofi, psykologi och moderna språk. Inriktningen och skolans programfördjupning avgör sedan om vardagen drar mer mot beteendevetenskap, samhällsanalys eller medier och kommunikation.
Poängplanen i stora delar
| Del av programmet | Poäng i nationell struktur | Vad det betyder |
|---|---|---|
| Gymnasiegemensamma ämnen | 1150 | ämnen som många program har, till exempel svenska, engelska och matematik |
| Programgemensamma ämnen | 300 | ämnen som hör särskilt till SA, till exempel filosofi, psykologi och moderna språk |
| Inriktning | 450 | beteendevetenskap, samhällsvetenskap eller medier, journalistik och kommunikation |
| Programfördjupning | 300 | skolans fördjupningsutbud inom tillåtna ämnen |
| Individuellt val | 200 | elevens val inom skolans utbud |
| Gymnasiearbete | 100 | avslutande arbete kopplat till programmet |
Varför kurslistor kan se olika ut
Det är vanligt att elever söker på “samhällsvetenskapsprogrammet kurser år 1”, “kurser år 2” eller “kurser år 3”. Det är förståeligt, men den nationella programstrukturen säger inte alltid exakt vilket läsår varje ämne ska ligga på. En skola kan lägga vissa ämnen tidigt, en annan senare. Skolans schema, lärarresurser, inriktningar och lokala profiler påverkar hur poängplanen fördelas över tre år.
Därför ska du läsa en skolans poängplan som ett lokalt upplägg, inte som hela sanningen om programmet nationellt. Om du jämför två skolor behöver du kontrollera:
- vilka inriktningar som faktiskt startar
- vilka programfördjupningar som erbjuds
- vilka ämnen som kan väljas inom individuellt val
- om poängplanen gäller Gy25 eller äldre Gy11-upplägg
- om skolan visar preliminär eller fastställd plan för kommande startår
Om själva begreppen känns röriga passar hur ämnen, nivåer och poäng fungerar efter Gy25 som komplettering.
Obligatoriska ämnen du ofta vill känna igen
I SA:s gemensamma grund finns ämnen som många elever redan känner igen från högstadiet, men på gymnasienivå. Du möter till exempel samhällskunskap nivå 1b, historia nivå 1b, religionskunskap nivå 1, matematik nivå 1b och matematik nivå 2b. Du läser också engelska och svenska eller svenska som andraspråk.
Det här gör att samhällsvetenskapsprogrammet inte bara är “samhällskunskap”. Det är ett brett teoretiskt program där du tränar språk, resonemang, källkritik, skrivande, muntliga presentationer och analys. Om du gillar samhällsfrågor men har mycket svårt för längre texter, uppsatser och resonemang bör du prata med SYV eller lärare innan du väljer.
Läs poängplanen med rätt årskull
Inriktningen gör stor skillnad
Inriktningen är 450 poäng och påverkar vilka ämnen som får mest utrymme. På beteendevetenskap finns exempelvis ledarskap och organisation, psykologi, samhällskunskap och sociologi. På samhällsvetenskap finns mer geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. På medier, journalistik och kommunikation finns medieproduktion, medier/journalistik/kommunikation och psykologi.
Det betyder att två elever på SA kan ha samma programnamn men ganska olika vardag. En elev på beteendevetenskap kan skriva mer om grupprocesser, normer och organisationer. En elev på samhällsvetenskap kan arbeta mer med internationella relationer, ideologier, religion och historiska förändringar. En elev på medier kan arbeta mer med budskap, produktion och mediekritik.
För att jämföra inriktningarna mer detaljerat ska du läsa vilka inriktningar som finns på samhällsvetenskapsprogrammet.
Programfördjupning och individuellt val
Många viktiga skillnader mellan skolor ligger inte i den nationella inriktningen utan i programfördjupningen. Skolverkets programstruktur listar många ämnen som kan få erbjudas inom programfördjupning, men varje skola väljer sitt faktiska utbud. Där kan du till exempel se fortsättning i engelska, samhällskunskap, psykologi, sociologi, moderna språk, journalistiskt skrivande, retorik, internationella relationer eller andra ämnen beroende på skola.
Individuellt val är ett annat utrymme. Där kan elever ibland läsa sådant som stärker behörighet eller intresse, men utbudet styrs av skolan. Det är därför en poängplan inte bara ska besvara “vilka kurser ingår?” utan också “vilka val kan jag faktiskt göra här?”.
Matte, språk och meritfrågor
Många söker särskilt på “läser man matte på samhällsvetenskapsprogrammet?” Ja, matematik ingår. I Gy25-strukturen syns matematik på nivå 1b och 2b i den gymnasiegemensamma delen. Om du senare vill söka utbildningar som kräver mer matematik behöver du kontrollera om skolan erbjuder extra matematik inom programfördjupning eller individuellt val.
Moderna språk är också viktigt på SA. Programmet har moderna språk i den programgemensamma delen, och språk kan ibland även vara relevant för vidare studier och merit. Men utbudet av språk skiljer mellan skolor. Kontrollera därför inte bara att “moderna språk finns”, utan vilket språk, vilken nivå och om det passar din tidigare språkbakgrund.
När elever söker på “samhällsvetenskapsprogrammet meritpoäng” menar de ofta olika saker. Vid gymnasievalet pratar man främst om meritvärde och antagningspoäng. Efter gymnasiet kan meritfrågor handla om andra regler för högskoleantagning. Blanda inte ihop dessa nivåer när du planerar.
Så läser du en lokal poängplan
När du öppnar en skolas poängplan för SA, läs den i den här ordningen:
- Kontrollera att planen gäller rätt startår och Gy25 om du börjar enligt Gy25.
- Se vilken inriktning planen gäller.
- Leta efter programfördjupning och individuellt val.
- Kontrollera ämnen som kan vara viktiga för särskild behörighet.
- Jämför med skolans faktiska utbud på programsidan eller antagningssidan.
Det här är mer robust än att bara leta efter en lista på “SA kurser år 1”. Årsfördelningen är viktig för schema och arbetsbelastning, men helheten är viktigare för behörighet, inriktning och valmöjligheter.
Exempel på frågor per läsår
Även om skolor lägger upp åren olika kan du använda läsåren som kontrollpunkter. Inför år 1 behöver du främst förstå om programmet som helhet passar: gillar du samhällsfrågor, språk och analys tillräckligt mycket för att vilja börja där? Under år 1 blir nästa fråga ofta vilken inriktning som känns mest motiverande. Då är det bra att jämföra ämnesinnehållet, inte bara namnet.
Inför år 2 bör du titta på hur inriktningen och programfördjupningen hänger ihop. Om du vill läsa mer psykologi, medier, språk, samhällskunskap eller matematik behöver du veta om skolan erbjuder det och när valet görs. Inför år 3 handlar många frågor om gymnasiearbete, behörighet och vad som saknas inför vidare studier.
Det här ger en mer användbar år-för-år-bild än en generell kurslista. Frågan är inte bara “vad läser man i år 2?”, utan “vilka val behöver jag förstå innan år 2 börjar?”. Om du redan vet att en viss högskoleutbildning lockar, jämför därför skolans poängplan med vad särskild behörighet är innan du låser dina val.
Vad du kan göra härnäst
Börja med huvudguiden till samhällsvetenskapsprogrammet om du vill förstå programmets roll. Fortsätt sedan till inriktningarna på SA om du vill välja fördjupning. Om du jämför skolor kan du använda programsidan för SA och lokala ingångar som SA i Stockholm, SA i Göteborg och SA i Malmö.