Nivå 1 ?

Undervisningen i ämnet internationella relationer på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

• Olika internationella aktörer, till exempel stater, internationella organisationer, transnationella företag samt sociala, politiska och etniska grupper. Aktörers mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Det vidgade säkerhetsbegreppet i en globaliserad värld med ömsesidiga beroenden. Den moderna utvidgningen av konflikter och krigföringsmetoder i fred, kris och krig i form av ekonomisk krigföring, hybridkrigföring, cyberkrigföring, informationskrigföring och väpnat angrepp.
• Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik under 1900-talet och 2000-talet samt svensk krisberedskap och svenskt totalförsvar i tider av fred, kris och krig.
• Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika organiserade samarbeten för fred, säkerhet, försvar och ekonomisk stabilitet, däribland FN-systemet, NATO, EU och frihandelsorganisationer, samt samband mellan sådana samarbeten och den politiska och ekonomiska utvecklingen.
• Möjligheter till konflikthantering och konfliktlösning i det internationella systemet. Olika statliga konflikthanteringsmetoder, däribland medling, fredsförhandlingar, sanktioner, fredsbevarande operationer, fredsskapande operationer och civil-militär samverkan.
• En översikt över internationell rätt. Den internationella rättens påverkan på mellanstatliga relationer. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner, däribland FN-stadgan, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s flyktingkonvention och Genèvekonventionerna.
• Hur politiska förändringar på nationell och internationell nivå påverkar relationer mellan stater. Exempel på pågående samhällsförändringar och aktuella skeenden i världen. Reflektion över möjligheter och utmaningar när det gäller till exempel global rättvisa, jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati.
• Teorier för att förstå och analysera internationella relationer, däribland teorier om relationen mellan autokrati och militär aggression och mellan demokrati och fred. Analys av, orsaker till och följder av internationella kriser, konflikter och krig.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika källor samt värdering av deras relevans och tillförlitlighet. Innebörden av desinformation och propaganda.