Om tjänsten

• Källa: Skolverket – Skolenhetsregistret (öppet API).
  • Dokumentation
• Källa: Skolverket – Statistik om gymnasieskolan (SIRIS/SALSA).
  • Dataset som används: elevsammansättning, personalresurser, kostnader och programstatistik per huvudman och skola.
  • Data hämtas som CSV från Skolverkets öppna nedladdningar och normaliseras innan publicering.
• Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – PxWeb API.
  • Används för kommunfakta som folkmängd, landareal, befolkningstäthet och valdeltagande.
  • SCB • PxWeb
• Källa: Service och kommunikationer (POI) – OpenStreetMap via Overpass API.
  • Kartdata & POI: © OpenStreetMap‑bidragsgivare (ODbL). Läs mer
  • Tekniskt: Vi hämtar närliggande platser inom 500 m med Overpass API (t.ex. caféer, restauranger/snabbmat, matbutiker/närbutiker, apotek, vård, gym/sport, busshållplatser och stationer) och sammanställer siffror per kategori.
  • Overpass API
• Uppdateringsfrekvens: Dagligen via GitHub Actions.
• Senast uppdaterad: 2025-11-28.

Skolverkets statistik över kostnader per elev (t.ex. undervisning, måltider, lokaler och elevhälsa) samlas in via SCB från varje kommun eller huvudman. Även om uppgifterna publiceras i ett gemensamt format kan redovisningen i praktiken skilja sig.

Kommuner använder delvis olika bokföringsprinciper – exempelvis om personalkostnader, lokaler, transporter eller administration ingår i “måltider” eller i andra poster. Det innebär att två kommuner kan rapportera olika kostnad per elev även om servicenivån är likvärdig.

På gymnasieskolan.se visas siffrorna i samma format som i Skolverkets öppna data. Variationer kan dock spegla skillnader i redovisning och organisation – inte nödvändigtvis skillnader i kvalitet eller resursnivå.

Vi vill att det ska vara tydligt hur siffrorna tas fram. Här är huvudprinciperna:

Senaste tillgängliga läsår

• Vi använder alltid Skolverkets senast publicerade läsår.
• Saknas aggregerad fil för ett läsår använder vi huvudmannens senaste råpost och visar “Ingen uppgift” där värden saknas.

Huvudman

• Nyckeltalen (antal_elever, antal_elever_per_lärare_ft, per_elev_för_* osv.) hämtas direkt från Skolverkets huvudmansstatistik.
• Om Skolverket saknar kostnadsuppgifter för en huvudman ersätter vi staplarna med en informationsruta.

Kommun, län och riket

• Skolverket publicerar inte motsvarande kostnadstabeller på dessa nivåer. Vi tar därför fram referensvärden genom att:
  1. samla alla huvudmän i kommunen, länet eller hela landet.
  2. summera deras elevantal (antal_elever) och respektive kostnadskomponent.
  3. räkna ut viktade medelvärden, exempelvis kostnad per elev = (summa kostnad * antal elever) / (summa antal elever).
  4. använda samma viktning för lärartäthet och andelar (t.ex. legitimerade lärare).

Tidsstämplar

• Varje beräknad fil sparar generatedAt så att vi vet när datat exporterades från Skolverket.
• På sidorna visar vi texten “Statistik uppdaterad ÅÅÅÅ-MM-DD” för att du ska se hur färska siffrorna är.

Frågor om beräkningar eller avvikande värden kan skickas via kontaktformuläret för uppföljning.

Varje skola får ett Livsstilsindex (0–10) som beskriver möjligheterna i närområdet. Poängen bygger på vad som finns inom 500 meter från skolan och är uppdelad i tre kategorier för att ge en rättvis bild oavsett om skolan ligger i city eller på landsbygden.

Modellen använder principen om avtagande marginalnytta: Att ha ett café nära är värt mycket, men det tionde caféet ger knappt några extrapoäng. Det gynnar mindre orter som har “det nödvändiga” utan att storstäder drar ifrån orimligt mycket.

1. Puls & Service (Vikt: 30%)

Här mäter vi vardagsliv och lunchmöjligheter.

• Ingår: Restauranger, caféer, matbutiker och kollektivtrafik (buss/tåg).
• Fokus: Att det finns alternativ för mat och att det går att ta sig till skolan.

2. Aktivitet & Hälsa (Vikt: 40%)

Här premierar vi möjligheten till rörelse och träning, vilket är viktigt för gymnasieelever.

• Ingår: Gym, utegym, idrottshallar, simhallar, fotbollsplaner och skateparker.
• Fokus: Tillgång till friskvård och spontanidrott i anslutning till skoldagen.

3. Harmoni & Miljö (Vikt: 30%)

Här mäter vi trivselvärden och närhet till natur. Detta ger skolor utanför stadskärnan en chans att konkurrera med unika värden.

• Ingår: Parker, skog, vatten och naturreservat.
• Fokus: Möjlighet till återhämtning och en lugnare skolmiljö. Avståndet är extra viktigt här – en park precis intill skolan ger toppbetyg.

Så fungerar poängsättningen i detalj

Varje typ av plats (t.ex. gym eller café) har en “baspoäng”. Den första platsen av en viss typ ger mest poäng, medan efterföljande platser ger mindre (avtagande marginalnytta). Dessutom minskar poängen ju längre bort platsen ligger.

• Närhet: En plats precis bredvid skolan ger 100% av poängen. En plats 500 meter bort ger cirka 60% av poängen.
• Mättnad: Att ha ett gym är värt mycket (4 poäng). Att ha två ger lite till, men det femte gymmet påverkar knappt totalbetyget.

Räkneexempel: “Centralskolan”

Här är ett förenklat exempel på hur indexet byggs upp för en fiktiv skola.

NPS (Net Promoter Score) ger en snabb känsla för hur nöjda eleverna är, men det är bara en indikator. Så här fungerar den och så här bör den läsas:

• Vilken fråga? Vi använder Skolverkets elevenkät och frågan “Hur nöjd är du med din skola?”.
• Hur räknar vi? Vi börjar med alla svar på “Hur nöjd är du med din skola?”.
  • “Stämmer helt” eller “stämmer ganska bra” → räknas som promoters.
  • “Stämmer ganska dåligt” eller “stämmer inte alls” → räknas som detractors.
  • “Vet ej/ej svar” räknas inte. NPS = (andel promoters) – (andel detractors) och landar mellan –100 och +100.
• Minsta antal svar (tröskel): Om för få svarat (Skolverkets miniminivå, vanligtvis minst 30 svar) visar vi inte NPS för den skolan eller jämförelsen för perioden.
• Vad är ett “bra” eller “dåligt” värde?
  • Över 0: fler nöjda än missnöjda. Över +40 brukar tolkas som starkt, över +60 som mycket starkt.
  • Runt 0: delat läge mellan nöjda och missnöjda.
  • Under 0: fler missnöjda än nöjda. Under –20 är oftast en tydlig varningssignal. NPS säger inget om orsakerna, så titta också på de andra enkätfrågorna (studiero, trygghet, stöd, stimulans) som vi visar i faktarutan.
• Varför inte fler frågor i NPS? NPS bygger alltid på en enda rekommendations-/nöjdhetsfråga. Att blanda in trygghet/studiero/stöd/stimulans skulle göra måttet icke-standard och svårare att jämföra. Därför visar vi de andra frågorna separat i faktarutan.
• Jämförelser: För samma period hämtar vi också NPS på kommun-, län- och riksnivå så du ser hur skolan ligger till mot omgivningen. Saknas data för en nivå markeras det som “saknar perioddata”.
• Historik: Skolverket ger bara senaste enkäten. Vi sparar därför tidigare NPS-perioder vid varje körning så du kan växla år i faktarutan när historik finns.