Om tjänsten

• Källa: Skolverket – Skolenhetsregistret (öppet API).
  • Dokumentation
  • Grunddata om skolor och huvudmän ägs av © respektive huvudman.
• Källa: Skolverket – Statistik om gymnasieskolan (SIRIS/SALSA).
  • Dataset som används: elevsammansättning, personalresurser, kostnader och programstatistik per huvudman och skola.
  • Data hämtas som CSV från Skolverkets öppna nedladdningar och normaliseras innan publicering.
• Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – PxWeb API.
  • Används för kommunfakta som folkmängd, landareal, befolkningstäthet och valdeltagande.
  • SCB • PxWeb
• Källa: Service och kommunikationer (POI) – OpenStreetMap via Overpass API.
  • Kartdata & POI: © OpenStreetMap‑bidragsgivare (ODbL). Läs mer
  • Tekniskt: Vi hämtar närliggande platser inom 500 m med Overpass API (t.ex. caféer, restauranger/snabbmat, matbutiker/närbutiker, apotek, vård, gym/sport, busshållplatser och stationer) och sammanställer siffror per kategori.
  • Overpass API
• Uppdateringsfrekvens: Dagligen via GitHub Actions.
• Senast uppdaterad: 2026-05-29.

Yrkessidorna byggs med en kombination av öppna data, källgranskning och redaktionell kontroll.

Vad JobTech är

Vi använder JobTech Taxonomy från Arbetsförmedlingen som grund för yrkesbenämningar och yrkesrelationer.

• JobTech är en öppen taxonomi med strukturerade begrepp för bland annat yrken, kompetenser och relationer mellan begrepp.
• Datakälla: Arbetsförmedlingen – Taxonomi
• Dokumentation: JobTech Taxonomy – About/Skills

Hur vi väljer vilka yrken som får egna sidor

Urvalet görs för att vara relevant för gymnasieval och fortsatta studier:

• etablerade yrkesbenämningar med tydlig innebörd
• yrken som går att koppla till utbildningsvägar och behörighetsfrågor
• yrken där vi kan hålla en tydlig källkedja, undvika dubblerade titlar och minska alias-brus

Hur vi bygger innehållet på yrkessidorna

• Yrkesgrunden kommer från JobTech, med klassificeringsstöd från SCB:s SSYK.
• Program-, ämnes- och kurskopplingar för gymnasiet baseras på Skolverkets Gy25-underlag.
• Varje yrkessida visar källor med hämtdatum och uppdateringsspårning för krav och vägledning.

Målet är att yrkessidorna ska vara användbara för beslut, inte bara sökbara.

Vad funktionen gör

På skolsidorna finns verktyget Räkna på dina betyg som hjälper dig att göra en preliminär bedömning av meritvärde, gymnasiebetyg och behörighet. Verktyget kan användas direkt i anslutning till skolans fakta, så att du kan jämföra dina egna förutsättningar med program, antagningspoäng och annan skolstatistik.

Hur vi räknar

Kalkylen använder betygsvärdena A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och F=0. För grundskolans meritvärde summeras betygspoängen enligt reglerna för urval till gymnasiet. För gymnasiebetyg räknas ett viktat snitt där kursens eller ämnesnivåns poäng påverkar hur mycket betyget väger.

Transparens och begränsningar

Kalkylen körs i webbläsaren. Det du skriver in skickas inte till våra servrar och sparas inte centralt. Om du väljer att spara uppgifter lokalt används webbläsarens lokala lagring på den enhet du använder.

Resultatet ska ses som ett stöd för orientering, inte som ett antagningsbesked. Antagningsregler, behörighet och meritpoäng kan bero på exakt program, kursval, årskull och antagningsområde. Därför länkar verktyget vidare till hjälpartiklar om meritvärde, gymnasiebetyg, behörighet och meritpoäng.

Vad funktionen gör

På skolsidorna visar vi Skolans datahistorik för att göra förändringar i datan mer transparenta. Historiken bygger på våra sparade jämförelser mellan hämtningar och visar när vi upptäcker att uppgifter ändrats, lagts till eller försvunnit i källorna.

Vad vi fångar upp

Historiken kan bland annat visa förändringar i elevantal, elever per lärare, behöriga lärare, högskolebehörighet, genomsnittlig betygspoäng, NPS, huvudman, programutbud enligt Skolenhetsregistret, planerade utbildningar, högsta senast kända lägsta antagningspoäng, närmiljö och Livsstilsindex. När vi har exakta namn på närliggande platser inom 500 meter kan historiken visa vilka platser som tillkommit eller försvunnit, inte bara att antalet ändrats.

Källflimmer och begränsningar

Raderna ska läsas som en logg över vad våra datakällor visar vid olika hämtningar. Utbud avser skolans registrerade program i Skolenhetsregistret. Planned-educations visas separat som planerade utbildningar, eftersom den källan kan vara smalare än skolans registrerade programutbud. Om planned-educations tillfälligt tappar exakt samma program eller antagningspoäng och uppgiften kommer tillbaka vid nästa hämtning filtrerar vi bort det från den publika historiken som källflimmer, eftersom det inte är en säker skoländring. På skolsidan visas de senaste posterna i faktarutan, medan den fulla filtrerade historiken sparas i datafilerna.

Vad funktionen gör

På huvudmansidorna visar vi Huvudmannens datahistorik för att göra förändringar i Skolverkets huvudmansstatistik mer transparenta. Funktionen är systerfunktion till Skolans datahistorik men beskriver huvudmannen som organisation, inte den enskilda skolan.

Vad vi fångar upp

Historiken kan bland annat visa förändringar i elevantal hos huvudmannen, könsfördelning, andel elever med utländsk bakgrund eller eftergymnasial bakgrund hos föräldrarna, lärartäthet, andel legitimerade lärare, andel tillsvidareanställda, andel förstelärare och lektorer, samt – för kommunala och regionala huvudmän – kostnad per elev fördelat på undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider, lärverktyg och bibliotek, elevhälsa och övrigt.

Begränsningar

Skolverket publicerar inte kostnadsuppgifter för enskilda (privata) huvudmän, så de raderna saknas helt för till exempel friskolekoncerner. Aggregerade siffror för huvudmannen kan också dölja stora skillnader mellan enskilda skolor inom samma organisation, så historiken bör läsas tillsammans med skolsidorna. Stora hopp mellan år kan bero på att Skolverket ändrat beräkningsmodell, fått in sen rapportering, eller att huvudmannens skolportfölj har förändrats.

Du kan spara huvudmän, skolor, kurser, yrken och hjälpartiklar direkt på sajten utan konto. Tanken är att du ska kunna lägga undan alternativ medan du jämför och sedan återvända till dem på sidan Sparade sidor.

Det du sparar lagras lokalt i din webbläsare på den aktuella enheten. Det skickas inte till våra servrar och följer inte automatiskt med om du byter enhet eller webbläsare.

På /bookmark/ kan du:

• få en samlad överblick över det du sparat
• ta bort sådant som inte längre är relevant
• ladda ner en PDF för att ta med till SYV, förälder eller vårdnadshavare

Funktionen styrs via Klaro under den funktionella tjänsten Sparade sidor. Om du stänger av den blir funktionen inte tillgänglig förrän du aktiverar den igen i cookie-inställningarna.

Skolverkets statistik över kostnader per elev (t.ex. undervisning, måltider, lokaler och elevhälsa) samlas in via SCB från varje kommun eller huvudman. Även om uppgifterna publiceras i ett gemensamt format kan redovisningen i praktiken skilja sig.

Kommuner använder delvis olika bokföringsprinciper – exempelvis om personalkostnader, lokaler, transporter eller administration ingår i “måltider” eller i andra poster. Det innebär att två kommuner kan rapportera olika kostnad per elev även om servicenivån är likvärdig.

På gymnasieskolan.se visas siffrorna i samma format som i Skolverkets öppna data. Variationer kan dock spegla skillnader i redovisning och organisation – inte nödvändigtvis skillnader i kvalitet eller resursnivå.

Vi vill att det ska vara tydligt hur siffrorna tas fram. Här är huvudprinciperna:

Senaste tillgängliga läsår

• Vi använder alltid Skolverkets senast publicerade läsår.
• Saknas aggregerad fil för ett läsår använder vi huvudmannens senaste råpost och visar “Ingen uppgift” där värden saknas.

Huvudman

• Nyckeltalen (antal_elever, antal_elever_per_lärare_ft, per_elev_för_* osv.) hämtas direkt från Skolverkets huvudmansstatistik.
• Om Skolverket saknar kostnadsuppgifter för en huvudman ersätter vi staplarna med en informationsruta.

Kommun, län och riket

• Skolverket publicerar inte motsvarande kostnadstabeller på dessa nivåer. Vi tar därför fram referensvärden genom att:
  1. samla alla huvudmän i kommunen, länet eller hela landet.
  2. summera deras elevantal (antal_elever) och respektive kostnadskomponent.
  3. räkna ut viktade medelvärden, exempelvis kostnad per elev = (summa kostnad * antal elever) / (summa antal elever).
  4. använda samma viktning för lärartäthet och andelar (t.ex. legitimerade lärare).

Tidsstämplar

• Varje beräknad fil sparar generatedAt så att vi vet när datat exporterades från Skolverket.
• På sidorna visar vi texten “Statistik uppdaterad ÅÅÅÅ-MM-DD” för att du ska se hur färska siffrorna är.

Frågor om beräkningar eller avvikande värden kan skickas via kontaktformuläret för uppföljning.

Varje skola får ett Livsstilsindex (0–10) som beskriver möjligheterna i närområdet. Poängen bygger på vad som finns inom 500 meter från skolan och är uppdelad i tre kategorier för att ge en rättvis bild oavsett om skolan ligger i city eller på landsbygden.

Modellen använder principen om avtagande marginalnytta: Att ha ett café nära är värt mycket, men det tionde caféet ger knappt några extrapoäng. Det gynnar mindre orter som har “det nödvändiga” utan att storstäder drar ifrån orimligt mycket.

1. Puls & Service (Vikt: 30%)

Här mäter vi vardagsliv och lunchmöjligheter.

• Ingår: Restauranger, caféer, matbutiker och kollektivtrafik (buss/tåg).
• Fokus: Att det finns alternativ för mat och att det går att ta sig till skolan.

2. Aktivitet & Hälsa (Vikt: 40%)

Här premierar vi möjligheten till rörelse och träning, vilket är viktigt för gymnasieelever.

• Ingår: Gym, utegym, idrottshallar, simhallar, fotbollsplaner och skateparker.
• Fokus: Tillgång till friskvård och spontanidrott i anslutning till skoldagen.

3. Harmoni & Miljö (Vikt: 30%)

Här mäter vi trivselvärden och närhet till natur. Detta ger skolor utanför stadskärnan en chans att konkurrera med unika värden.

• Ingår: Parker, skog, vatten och naturreservat.
• Fokus: Möjlighet till återhämtning och en lugnare skolmiljö. Avståndet är extra viktigt här – en park precis intill skolan ger toppbetyg.

Så fungerar poängsättningen i detalj

Varje typ av plats (t.ex. gym eller café) har en “baspoäng”. Den första platsen av en viss typ ger mest poäng, medan efterföljande platser ger mindre (avtagande marginalnytta). Dessutom minskar poängen ju längre bort platsen ligger.

• Närhet: En plats precis bredvid skolan ger 100% av poängen. En plats 500 meter bort ger cirka 60% av poängen.
• Mättnad: Att ha ett gym är värt mycket (4 poäng). Att ha två ger lite till, men det femte gymmet påverkar knappt totalbetyget.

Räkneexempel: “Centralskolan”

Här är ett förenklat exempel på hur indexet byggs upp för en fiktiv skola.

Skoltoppen är en rankingtjänst som jämför Sveriges gymnasieskolor baserat på fem huvudparametrar: akademiska resultat, trivsel, behörighet till högskola, lärarkompetens och högsta senast kända lägsta antagningspoäng. Vårt mål är att ge en balanserad och mångsidig bild av skolkvalitet som går bortom bara betyg.

Urvalskriterier

För att en skola ska inkluderas i rankingen måste följande kriterier uppfyllas:

1. Aktiv status: Skolan måste vara registrerad som aktiv hos Skolverket.
2. Minsta storlek: Skolan måste ha minst 20 elever. Detta krav finns för att säkerställa statistisk relevans och undvika att enstaka enkätsvar eller betyg får orimligt stort genomslag.
3. Tillgänglig data: Skolan måste ha publicerad data för minst ett relevant mått, till exempel betyg, elevenkäter eller senast kända antagningspoäng.

Parametrar

1. Betygspoäng

Vi använder genomsnittlig betygspoäng (genomsnittligt meritvärde) som rapporterats till Skolverket.

• Maxvärdet är 20.0 poäng.
• Detta mått ger en indikation på skolans akademiska prestationsnivå.

2. Nöjdhet (NPS)

Vi beräknar Elev NPS baserat på Skolverkets nationella elevenkät.

• Måttet baseras på frågan “Hur nöjd är du med din skola?”.
• Tydligt positiva svar räknas som promoters och tydligt negativa svar som detractors.
• NPS = andel promoters minus andel detractors och landar mellan -100 och +100.
• Vi visar inte skolans NPS när svarsunderlaget är för litet.

3. Behörighet

Denna parameter mäter andelen elever (%) med grundläggande behörighet till högskola/universitet, baserat på Skolverkets statistik. Det ger en bild av skolans förmåga att förbereda elever för högre studier.

4. Lärare

Denna parameter visar andelen lärare (%) med pedagogisk högskoleexamen och legitimation vid skolan, enligt Skolverket. En hög andel behöriga lärare kan indikera en högre kvalitet på undervisningen.

5. Antagningspoäng

Denna parameter visar skolans högsta senast kända lägsta antagningspoäng bland skolans program. Den fångar vilket program på skolan som haft högst betygskrav i senaste kända antagningsomgång.

• Ett högt värde betyder att minst ett program på skolan haft hög konkurrens.
• Det betyder inte automatiskt att hela skolan är lika svår att komma in på eller att skolan därför är bäst för alla elever.

6. Livsstilsindex (Tie-breaker)

Om två skolor har samma poäng i den valda primära sorteringsparametern (betyg, NPS, behörighet, lärare eller antagningspoäng), används Livsstilsindex som en avgörande faktor. Skolan med högst Livsstilsindex rankas då högre. Livsstilsindex mäter kvaliteten på närområdet kring skolan, inklusive närhet till service, aktivitet och natur.

Datakällor & Uppdatering

All statistik och data som ligger till grund för Skoltoppen hämtas från öppna och officiella källor:

• Skolverket: Skolenhetsregistret, SALSA/SIRIS (betyg, behörighet, lärarlegitimation), nationella elevenkäter och Planned Educations API (senast kända antagningspoäng).
• SCB: Befolkningsstatistik och kommunfakta.
• OpenStreetMap (via Overpass API): Geografisk data för beräkning av Livsstilsindex (närhet till service, träning, natur).

Rankingen uppdateras löpande i takt med att Skolverket publicerar ny officiell statistik, vanligtvis en gång per termin eller läsår.

På skolsidorna erbjuder vi fem olika AI-verktyg för att hjälpa dig förstå och utvärdera skolan utifrån dina behov. Du väljer analysmetod och skickas vidare till ChatGPT, som läser in all statistik och fakta från sidan för att ge dig ett skräddarsytt svar.

• Analysera skolan med AI: Ger en snabb överblick av skolans styrkor och svagheter samt vilken elevtyp skolan passar bäst för.
• Föräldraanalys: Fokuserar på trygghet, studiero, lärartäthet och förutsättningar för högskolebehörighet – frågor som ofta är viktigast för vårdnadshavare.
• Objektiv analys: En neutral och faktabaserad genomgång där skolan jämförs med ett genomsnittligt svenskt gymnasium.
• Jämför skolan: Ställer den aktuella skolan mot en annan skola du väljer. AI:n lyfter fram de viktigaste skillnaderna i betyg, behörighet och miljö för att hjälpa dig välja.
• SYV-analys: Analyserar skolan ur ett vägledarperspektiv (studie- och yrkesvägledare) med fokus på vidare studier och vem som bör vara extra eftertänksam vid sitt val.

Tjänsten skickar ingen personlig data, utan enbart länken till den publika skolsidan och din valda analysprompt.

NPS (Net Promoter Score) ger en snabb känsla för hur nöjda eleverna är, men det är bara en indikator. Så här fungerar den och så här bör den läsas:

• Vilken fråga? Vi använder Skolverkets elevenkät och frågan “Hur nöjd är du med din skola?”.
• Hur räknar vi? Vi börjar med alla svar på “Hur nöjd är du med din skola?”.
  • “Stämmer helt” eller “stämmer ganska bra” → räknas som promoters.
  • “Stämmer ganska dåligt” eller “stämmer inte alls” → räknas som detractors.
  • “Vet ej/ej svar” räknas inte. NPS = (andel promoters) – (andel detractors) och landar mellan –100 och +100.
• Minsta antal svar (tröskel): Om för få svarat (Skolverkets miniminivå, vanligtvis minst 30 svar) visar vi inte NPS för den skolan eller jämförelsen för perioden.
• Vad är ett “bra” eller “dåligt” värde?
  • Över 0: fler nöjda än missnöjda. Över +40 brukar tolkas som starkt, över +60 som mycket starkt.
  • Runt 0: delat läge mellan nöjda och missnöjda.
  • Under 0: fler missnöjda än nöjda. Under –20 är oftast en tydlig varningssignal. NPS säger inget om orsakerna, så titta också på de andra enkätfrågorna (studiero, trygghet, stöd, stimulans) som vi visar i faktarutan.
• Varför inte fler frågor i NPS? NPS bygger alltid på en enda rekommendations-/nöjdhetsfråga. Att blanda in trygghet/studiero/stöd/stimulans skulle göra måttet icke-standard och svårare att jämföra. Därför visar vi de andra frågorna separat i faktarutan.
• Jämförelser: För samma period hämtar vi också NPS på kommun-, län- och riksnivå så du ser hur skolan ligger till mot omgivningen. Saknas data för en nivå markeras det som “saknar perioddata”.
• Historik: Skolverket ger bara senaste enkäten. Vi sparar därför tidigare NPS-perioder vid varje körning så du kan växla år i faktarutan när historik finns.

School Context Index (SCI) är ett jämförbart kontextindex från Gymnasieskolan.se för skolor. Det är framtaget för att göra skoldatan lättare att förstå när en enskild datapunkt inte räcker. Elevklimat, antagningsläge, skolstruktur, närmiljö och platsens förutsättningar behöver läsas tillsammans.

SCI gör skolors kontext jämförbar, men ersätter inte elevomdömen, programutbud, antagningsdata eller egen bedömning.

För en enklare förklaring av vad SCI betyder på en skolsida, läs hjälpartikeln Vad är SCI?. Den här delen beskriver i stället modellen, vikterna och begränsningarna mer transparent.

• Varför har vi tagit fram SCI? Gymnasievalet innehåller många siffror som lätt misstolkas var för sig. SCI hjälper dig att se om skolan har ett starkt, brett och sammanhängande dataunderlag, eller om du behöver läsa siffrorna mer försiktigt.
• Vad är styrkan i modellen? Styrkan är kombinationen. SCI väger samman flera oberoende datalager i en fryst metodversion, samtidigt som vi visar hur tillförlitligt underlaget är och döljer modellen när underlaget är för tunt. Det gör måttet mer användbart än en ensam siffra om till exempel betyg, antagning eller elevnöjdhet.
• Vilka delar ingår? Den frysta versionen 2025/2026 v1.1 bygger på fem delar: elevklimat, akademisk kontext, skolstruktur, närmiljö och områdeskontext.
• Hur fungerar det? Varje indikator normaliseras till 0-100, vägs ihop till en komponent och vägs sedan ihop till SCI. Metoden är fryst per analysversion, så siffran ändras inte automatiskt bara för att ny rådata hämtas in.
• Full SCI: Om minst fyra av fem delar har tillräckligt underlag kan skolan få en full SCI-siffra mellan 0 och 100. Siffran ska läsas tillsammans med komponenterna och datatillförlitligheten.
• Delvis SCI: Om underlaget räcker för en begränsad kontextbild, men inte för full SCI, visar vi “Delvis kontextunderlag”. Då visas ingen numerisk SCI-poäng och delvis SCI ska inte jämföras med full SCI.
• Ingen SCI: Om underlaget är för tunt, eller om viktig käll- eller geografimetadata saknas, visar vi ingen SCI-modul alls på skolsidan.
• Underlagets tillförlitlighet: Varje visad SCI-modul har en tillförlitlighetsmarkering. Den påverkas bland annat av datatäckning, enkätunderlag, källornas aktualitet och hur säker skolans geografiska koppling är.
• Områdesdata: Områdesdelen beskriver skolans fysiska plats och närmiljö. Den beskriver inte elevernas bakgrund, bostadsområden, resmönster eller skolans upptagningsområde.
• Vad SCI inte är: SCI är inte en officiell myndighetsmodell, inte en topplista, inte ett slutligt kvalitetsbetyg och inte ett facit på vilken skola som är bäst. Vi visar inga placeringar, inga listor och inga känsliga råvariabler i den publika SCI-rutan.

Modellflöde

Källdata
  -> indikatorer normaliserade till 0-100
  -> fem komponenter
  -> viktad SCI-kontextbild
  -> status: full SCI, delvis SCI eller ingen SCI

Komponentvikter i SCI 2025/2026 v1.1

Indikatorer och delvikter i modellen

Datakällor som modellen använder

Normalisering och kalibrering

Statusregler

Underlagets tillförlitlighet

Tillförlitligheten räknas separat från SCI-värdet. Den påverkar hur försiktigt värdet ska läsas.

Små skolor får en extra försiktighetsjustering: skolor med högst 49 elever får 18 poängs avdrag i tillförlitlighet och skolor med högst 99 elever får 8 poängs avdrag. Okänd skolstorlek ger 6 poängs avdrag.

Viktiga avgränsningar

• Områdeskontexten beskriver skolans fysiska plats, inte elevernas bostadsområden eller socioekonomiska bakgrund.
• Känsliga områdesindikatorer får tillsammans påverka SCI med högst 7,5 poäng av totalen.
• Känsliga demografiska fördelningar ingår inte i SCI-poängen och visas inte publikt.
• SCI 2025/2026 v1.1 är en fryst metodversion. Nya rådata förändrar inte den här versionen automatiskt.