Om tjänsten

Gymnasieskolan är en oberoende sök- och jämförelsetjänst. Vi är inte Skolverket, en huvudman eller en antagningsmyndighet. Uppgifter på sajten ska därför användas som vägledning och alltid kontrolleras mot skolan, huvudmannen eller antagningskansliet när ett beslut är viktigt.

• Källa: Skolverket – Skolenhetsregistret (offentligt register).
  • Dokumentation
  • Används för: skolenhetskod, skolnamn, status, adress, kontaktuppgifter, huvudman, huvudmanstyp och registrerat programutbud.
• Källa: Skolverket – statistik och öppna utbildningsdata för gymnasieskolan.
  • Används för: elevantal, elever per lärare, lärarbehörighet, genomsnittlig betygspoäng, grundläggande högskolebehörighet, examen inom tre år, elevenkät, beräknad elev-NPS, planerade utbildningar, senast kända antagningspoäng och Betygsintegritetsindex (BII).
  • För huvudmannasidor används särskilt datasetet Skolverkets statistikdatabas → Underlag för analys inom det nationella kvalitetssystemet → Gymnasieskola.
  • För huvudmän används bland annat mått om elevsammansättning, personalresurser, lärarbehörighet och kostnader. Kostnader publiceras inte för alla huvudmanstyper.
• Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – Statistikdatabasen (PxWeb).
  • Används för kommun- och områdesfakta, till exempel folkmängd, landareal, befolkningstäthet, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus, självförsörjning, ekonomisk standard och socioekonomiskt index.
  • Exempel på SCB-tabeller i områdesunderlaget: TAB6534, TAB6680, TAB6685, TAB6766 och TAB6586.
  • Skolans fysiska plats kopplas även till SCB:s öppna DeSO- och RegSO-geodata. Det beskriver området där skolan ligger, inte elevernas bostadsområden.
  • SCB • PxWeb
• Källa: Folkhälsomyndigheten – Folkhälsodata.
  • Används när vi visar regionala indikatorer om exempelvis gymnasieexamen, gymnasiebehörighet och vissa skolmiljöfrågor på kommun- eller länsnivå.
  • Uppgifterna beskriver regioner, inte enskilda skolenheter.
• Källa: Service och kommunikationer (POI) – OpenStreetMap/Overpass.
  • Kartdata & POI: © OpenStreetMap‑bidragsgivare (ODbL). Läs mer
  • Används för närmiljö inom 500 meter från skolan, till exempel caféer, restauranger, matbutiker, apotek, vård, gym, idrottsplatser, busshållplatser och stationer.
  • Overpass API
• Uppdateringsfrekvens: Uppdateras automatiskt, normalt dagligen. Nya värden visas först när respektive källa har publicerat dem och våra kontroller har fångat upp dem.
• Senast uppdaterad: 2026-07-14.

Gymnasieskolan använder öppna och verifierbara datakällor där det går. När vi räknar egna index visar vi både källan och hur måttet ska tolkas.

• Skolenhetskod: Alla skolkopplingar utgår från schoolUnitCode i Skolverkets Skolenhetsregister.
• SIRIS och skolstatistik: Skolverkets publicerade statistik används för skolmått som elevantal, betyg, behörighet, läraruppgifter, elevenkät och betygsavvikelse mot nationella prov.
• Betygsintegritetsindex (BII): BII visar betygsavvikelse mot nationella prov och bygger på Skolverkets SIRIS-export 55, där publicerade provrader vägs med antal elever. Vi använder bara aggregerad offentlig statistik och inte individfiler.
• Elevernas NPS: NPS är vårt beräknade sammanfattningsmått från Skolverkets publicerade elevenkät. Det beskriver elevupplevelse och visas bara när det finns ett användbart svarsunderlag.
• SCI: School Context Index är Gymnasieskolans egen kontextmodell. Den bygger på öppna datalager och visas som stöd för tolkning, inte som facit.
• Begränsningar: Om en källa saknar värde, är sekretessprickad eller har för tunt underlag visar vi hellre ingen uppgift än att fylla i ett antaget värde.

Läs mer i hjälpartikeln om BII och hjälpartikeln om SCI.

Vi visar hellre “Ingen uppgift” än att fylla i ett värde som inte finns i källan. Det gäller särskilt när:

• källan saknar värde för aktuell skola, huvudman, kommun eller period
• skolan är ny, planerad, vilande eller nyligen omorganiserad
• svaren i en enkät är för få för att visas ansvarsfullt
• kostnadsdata saknas för enskilda (privata) huvudmän
• en uppgift bara finns på kommun-, läns- eller riksnivå och därför inte ska tolkas som skolnivå

Om en siffra saknas betyder det alltså inte automatiskt att värdet är noll eller att skolan saknar kvalitet. Det betyder att den publika källan inte ger ett tillräckligt tydligt underlag för just den visningen.

Yrkessidorna byggs med en kombination av öppna data, källgranskning och redaktionell kontroll.

Vad JobTech är

Vi använder JobTech Taxonomy från Arbetsförmedlingen som grund för yrkesbenämningar och yrkesrelationer.

• JobTech är en öppen taxonomi med strukturerade begrepp för bland annat yrken, kompetenser och relationer mellan begrepp.
• Datakälla: Arbetsförmedlingen – Taxonomi
• Dokumentation: JobTech Taxonomy – About/Skills

Hur vi väljer vilka yrken som får egna sidor

Urvalet görs för att vara relevant för gymnasieval och fortsatta studier:

• etablerade yrkesbenämningar med tydlig innebörd
• yrken som går att koppla till utbildningsvägar och behörighetsfrågor
• yrken där vi kan hålla en tydlig källkedja, undvika dubblerade titlar och minska alias-brus

Hur vi bygger innehållet på yrkessidorna

• Yrkesgrunden kommer från JobTech, med klassificeringsstöd från SCB:s SSYK.
• Program-, ämnes- och kurskopplingar för gymnasiet baseras på Skolverkets Gy25-underlag.
• Varje yrkessida visar källor med hämtdatum och uppdateringsspårning för krav och vägledning.

Målet är att yrkessidorna ska vara användbara för beslut, inte bara sökbara.

Vad funktionen gör

På skolsidorna finns verktyget Räkna på dina betyg som hjälper dig att göra en preliminär bedömning av meritvärde, gymnasiebetyg och behörighet. Verktyget kan användas direkt i anslutning till skolans fakta, så att du kan jämföra dina egna förutsättningar med program, antagningspoäng och annan skolstatistik.

Hur vi räknar

Kalkylen använder betygsvärdena A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och F=0. För grundskolans meritvärde summeras betygspoängen enligt reglerna för urval till gymnasiet. För gymnasiebetyg räknas ett viktat snitt där kursens eller ämnesnivåns poäng påverkar hur mycket betyget väger.

Transparens och begränsningar

Kalkylen körs i webbläsaren. Det du skriver in skickas inte till våra servrar och sparas inte centralt. Om du väljer att spara uppgifter lokalt används webbläsarens lokala lagring på den enhet du använder.

Resultatet ska ses som ett stöd för orientering, inte som ett antagningsbesked. Antagningsregler, behörighet och meritpoäng kan bero på exakt program, kursval, årskull och antagningsområde. Därför länkar verktyget vidare till hjälpartiklar om meritvärde, gymnasiebetyg, behörighet och meritpoäng.

På kurssidorna kan vi visa Relaterade kurser. Funktionen hjälper dig att upptäcka kurser inom samma ämne eller närliggande nivåer när kursdatan ger en säker koppling.

Hur kopplingen skapas

Kopplingarna byggs som en kurs-till-kurs-graf utifrån den kursdata som redan finns i tjänsten. För Gy25 och senare används ämne och nivå, till exempel Nivå 1 och Nivå 2. För äldre kursversioner används en försiktigare regel: nivårelationer skapas bara när kurserna tillhör samma tydliga kursserie, till exempel Bageri 1 och Bageri 2.

Vad kopplingen betyder

En relaterad kurs betyder att kurserna ligger nära varandra i kursstrukturen. Det är inte ett påstående om att kursen ingår i ett visst program, att en viss skola erbjuder kursen, att kursen krävs för behörighet eller att du bör läsa den. Kursutbud och valmöjligheter behöver alltid kontrolleras mot skolan, programmet eller ansvarig vägledning.

Hur vi håller länkarna försiktiga

Innan relaterade kurser visas kontrollerar vi att länkarna pekar till rätt kursversion, att de inte blir för många och att kopplingen är tillräckligt tydlig för att vara användbar. Om en koppling är osäker visas den inte som en publik kurslänk på sidan.

För en enklare besökarförklaring, läs vad relaterade kurser betyder.

Vad funktionen gör

På skolsidorna visar vi Skolans datahistorik för att göra förändringar i datan mer transparenta. Historiken bygger på våra sparade jämförelser mellan hämtningar och visar när vi upptäcker att uppgifter ändrats, lagts till eller försvunnit i källorna.

Vad vi fångar upp

Historiken kan bland annat visa förändringar i elevantal, elever per lärare, behöriga lärare, högskolebehörighet, genomsnittlig betygspoäng, NPS, huvudman, programutbud enligt Skolenhetsregistret, planerade utbildningar, högsta senast kända lägsta antagningspoäng, närmiljö och Livsstilsindex. När vi har exakta namn på närliggande platser inom 500 meter kan historiken visa vilka platser som tillkommit eller försvunnit, inte bara att antalet ändrats.

Källflimmer och begränsningar

Raderna ska läsas som en logg över vad våra datakällor visar vid olika hämtningar. Utbud avser skolans registrerade program i Skolenhetsregistret. Planned-educations visas separat som planerade utbildningar, eftersom den källan kan vara smalare än skolans registrerade programutbud. Om planned-educations tillfälligt tappar exakt samma program eller antagningspoäng och uppgiften kommer tillbaka vid nästa hämtning filtrerar vi bort det från den publika historiken som källflimmer, eftersom det inte är en säker skoländring. På skolsidan visas de senaste posterna i faktarutan, medan den fulla filtrerade historiken sparas i datafilerna.

Vad funktionen gör

På huvudmansidorna visar vi Huvudmannens datahistorik för att göra förändringar i Skolverkets huvudmansstatistik mer transparenta. Funktionen är systerfunktion till Skolans datahistorik men beskriver huvudmannen som organisation, inte den enskilda skolan.

Vad vi fångar upp

Historiken kan bland annat visa förändringar i elevantal hos huvudmannen, könsfördelning, andel elever med utländsk bakgrund eller eftergymnasial bakgrund hos föräldrarna, lärartäthet, andel legitimerade lärare, andel tillsvidareanställda, andel förstelärare och lektorer, elevernas NPS, samt – för kommunala och regionala huvudmän – kostnad per elev fördelat på undervisning, lokaler och inventarier, skolmåltider, lärverktyg och bibliotek, elevhälsa och övrigt.

Begränsningar

Skolverket publicerar inte kostnadsuppgifter för enskilda (privata) huvudmän, så de raderna saknas helt för till exempel friskolekoncerner. Aggregerade siffror för huvudmannen kan också dölja stora skillnader mellan enskilda skolor inom samma organisation, så historiken bör läsas tillsammans med skolsidorna. Stora hopp mellan år kan bero på att Skolverket ändrat beräkningsmodell, fått in sen rapportering, eller att huvudmannens skolportfölj har förändrats.

Källan är Skolverkets statistikdatabas, datasetet Underlag för analys inom det nationella kvalitetssystemet → Gymnasieskola. Vi visar ett urval av måtten i ett mer läsbart format.

Vad funktionen gör

På nationella programsidor visar vi Programutfall för att ge en mer konkret bild av vad tidigare elever gjorde efter examen från ett gymnasieprogram. Det visas i faktarutan Efter programmet: arbete och studier och kompletteras med Programutfall över tid när det finns historik.

Programutfall är inte ett index, inte en ranking och inte ett betyg på en skola. Det beskriver programmet som nationell utbildningsväg. Därför visas faktarutan på /program/<program>/, inte på skolsidor eller lokala program-/kommunsidor.

Källa

Källan är Skolverkets SIRIS-statistik för etablering och studier efter gymnasiet. I den första publicerade versionen använder vi SIRIS-export 186, vilket är länsnivå. Vi länkar användare till förklaringen av Skolverkets SIRIS och hur programutfall fungerar i stället för till en gammal SIRIS-startsida.

I faktarutan skriver vi ut:

• källa: Skolverket SIRIS
• export: 186
• nivå: län
• avgångsläsår/kohort
• uppföljningstid: 3 år efter examen
• antal elever i underlaget
• antal län som ingår
• om värdet är nationellt beräknat från länsrader

Hur vi beräknar värdena

Skolverkets källrader är inte en färdig nationell programfaktaruta. Vi gör därför en begränsad och spårbar sammanställning:

1. Vi hämtar SIRIS-rader för programutfall på länsnivå.
2. Vi använder bara program där programkoden kan kopplas stabilt till dagens programsida.
3. Rader som Skolverket markerar som saknade eller undertryckta används inte i den publika faktarutan.
4. Varje läns procentvärde viktas med antal elever i underlaget.
5. Det nationella programvärdet räknas som ett elevviktat värde från länsraderna.

Det betyder att ett län med många elever på programmet påverkar riksvärdet mer än ett län med få elever. Vi använder inte ett enkelt genomsnitt av länsprocenter, eftersom små och stora län då skulle väga lika mycket.

Vilket utfall som visas

Yrkesprogram och högskoleförberedande program har olika syfte. Därför använder vi olika primärt utfall:

• För yrkesprogram visas främst etablerade efter 3 år.
• För högskoleförberedande program visas främst studerande efter 3 år.
• Som sekundärt mått kan vi visa etablerade eller studerande efter 3 år när båda delarna finns numeriskt i samma SIRIS-rad.

Det sekundära måttet blandas inte från olika år eller olika källor. Det beräknas bara när etablerade och studerande finns i samma rad, samma program, samma kohort, samma nivå och samma uppföljningstid.

Rikssnitt och jämförelse

Faktarutan kan också visa rikssnitt för samma programtyp. Det gör siffran lättare att tolka. Ett högskoleförberedande program jämförs med andra publicerade högskoleförberedande program. Ett yrkesprogram jämförs med andra publicerade yrkesprogram.

Rikssnittet är inte en topplista. Det är ett jämförelsevärde för att en elev ska kunna förstå om programmets historiska utfall ligger över, under eller nära andra program av samma typ.

Programutfall över tid

Programmens datahistorik visar när den publicerade programutfallsdatan ändras mellan avgångsläsår eller när ny bearbetad källdata ger ett nytt publicerat värde. Historiken beskriver samma programutfallsdata som faktarutan.

Den beskriver inte skolhistorik, huvudmannahistorik eller förändringar på en enskild skola. Den ska läsas som en dataloggbok: vad visade källan och vår publiceringsmodell vid olika tidpunkter?

Begränsningar

Programutfall ska läsas försiktigt:

• Det visar tidigare avgångskohorter, inte dagens elever.
• Det säger inget om kvaliteten på en viss skola.
• Det är ingen garanti för jobb eller studier.
• Det visar inte exakt vad flest elever gör efter programmet.
• Det ska inte användas som ranking mellan skolor, huvudmän eller kommuner.
• Program med osäker kodövergång eller för svag källtäckning får ingen publik faktaruta förrän metoden är tillräckligt tydlig.

Programutfall är alltså ett beslutsstöd för orientering. Det ska hjälpa en elev att ställa bättre frågor om programmet, inte ersätta studie- och yrkesvägledning, skolkontakt eller egen bedömning.

Du kan spara huvudmän, skolor, kurser, yrken och hjälpartiklar direkt på sajten utan konto. Tanken är att du ska kunna lägga undan alternativ medan du jämför och sedan återvända till dem på sidan Sparade sidor.

Det du sparar lagras lokalt i din webbläsare på den aktuella enheten. Det skickas inte till våra servrar och följer inte automatiskt med om du byter enhet eller webbläsare.

På /bookmark/ kan du:

• få en samlad överblick över det du sparat
• ta bort sådant som inte längre är relevant
• ladda ner en PDF för att ta med till SYV, förälder eller vårdnadshavare

Funktionen styrs via Klaro under den funktionella tjänsten Sparade sidor. Om du stänger av den blir funktionen inte tillgänglig förrän du aktiverar den igen i cookie-inställningarna.

Skolverkets statistik över kostnader per elev (t.ex. undervisning, måltider, lokaler och elevhälsa) samlas in via SCB från varje kommun eller huvudman. Även om uppgifterna publiceras i ett gemensamt format kan redovisningen i praktiken skilja sig.

Kommuner använder delvis olika bokföringsprinciper – exempelvis om personalkostnader, lokaler, transporter eller administration ingår i “måltider” eller i andra poster. Det innebär att två kommuner kan rapportera olika kostnad per elev även om servicenivån är likvärdig.

På Gymnasieskolan visas siffrorna i samma format som i Skolverkets öppna data. Variationer kan dock spegla skillnader i redovisning och organisation – inte nödvändigtvis skillnader i kvalitet eller resursnivå.

Vi vill att det ska vara tydligt hur siffrorna tas fram. Här är huvudprinciperna:

Senaste tillgängliga underlag

• För huvudmannens egna statistikmått använder vi Skolverkets senast publicerade period.
• För mått som räknas från skolornas underlag, till exempel elevernas NPS, använder vi senaste giltiga enkätunderlag per skola. Om skolorna har olika enkätperioder visas perioden som ett spann.
• Saknas ett värde fyller vi inte i ett antaget värde. Då visas antingen ingen uppgift eller inget block alls, beroende på sammanhang.

Huvudman

• Nyckeltal som elevantal, elever per lärare, lärarbehörighet och kostnader per elev hämtas från Skolverkets huvudmansstatistik.
• Om Skolverket saknar kostnadsuppgifter för en huvudman ersätter vi staplarna med en informationsruta.
• Elevernas NPS på huvudmannasidan beräknas från de skolor hos huvudmannen som har ett giltigt enkätunderlag med elevsvar. Skolor utan NPS, utan elevsvar eller utan giltig koppling till huvudmannen ingår inte.
• Huvudmannens NPS räknas elevviktat. En skola med fler elevsvar påverkar därför huvudmannens värde mer än en skola med få elevsvar.

Kommun, län och riket

• Skolverket publicerar inte motsvarande kostnadstabeller på dessa nivåer. Vi tar därför fram referensvärden genom att:
  1. samla alla huvudmän i kommunen, länet eller hela landet.
  2. summera deras elevantal (antal_elever) och respektive kostnadskomponent.
  3. räkna ut viktade medelvärden, exempelvis kostnad per elev = (summa kostnad * antal elever) / (summa antal elever).
  4. använda samma viktning för lärartäthet och andelar (t.ex. legitimerade lärare).

Tidsstämplar

• Varje publicerad beräkning får ett uppdateringsdatum så att du kan se när underlaget senast bearbetades.
• På sidorna visar vi texten “Statistik uppdaterad ÅÅÅÅ-MM-DD” för att du ska se hur färska siffrorna är.

Frågor om beräkningar eller avvikande värden kan skickas via kontaktformuläret för uppföljning.

Varje skola får ett Livsstilsindex (0–10) som beskriver möjligheterna i närområdet. Poängen bygger på vad som finns inom 500 meter från skolan och är uppdelad i tre kategorier för att ge en rättvis bild oavsett om skolan ligger i city eller på landsbygden.

Modellen använder principen om avtagande marginalnytta: Att ha ett café nära är värt mycket, men det tionde caféet ger knappt några extrapoäng. Det gynnar mindre orter som har “det nödvändiga” utan att storstäder drar ifrån orimligt mycket.

1. Puls & Service (Vikt: 30%)

Här mäter vi vardagsliv och lunchmöjligheter.

• Ingår: Restauranger, caféer, matbutiker och kollektivtrafik (buss/tåg).
• Fokus: Att det finns alternativ för mat och att det går att ta sig till skolan.

2. Aktivitet & Hälsa (Vikt: 40%)

Här premierar vi möjligheten till rörelse och träning, vilket är viktigt för gymnasieelever.

• Ingår: Gym, utegym, idrottshallar, simhallar, fotbollsplaner och skateparker.
• Fokus: Tillgång till friskvård och spontanidrott i anslutning till skoldagen.

3. Harmoni & Miljö (Vikt: 30%)

Här mäter vi trivselvärden och närhet till natur. Detta ger skolor utanför stadskärnan en chans att konkurrera med unika värden.

• Ingår: Parker, skog, vatten och naturreservat.
• Fokus: Möjlighet till återhämtning och en lugnare skolmiljö. Avståndet är extra viktigt här – en park precis intill skolan ger toppbetyg.

Så fungerar poängsättningen i detalj

Varje typ av plats (t.ex. gym eller café) har en “baspoäng”. Den första platsen av en viss typ ger mest poäng, medan efterföljande platser ger mindre (avtagande marginalnytta). Dessutom minskar poängen ju längre bort platsen ligger.

• Närhet: En plats precis bredvid skolan ger 100% av poängen. En plats 500 meter bort ger cirka 60% av poängen.
• Mättnad: Att ha ett gym är värt mycket (4 poäng). Att ha två ger lite till, men det femte gymmet påverkar knappt totalbetyget.

Räkneexempel: “Centralskolan”

Här är ett förenklat exempel på hur indexet byggs upp för en fiktiv skola.

Betygsintegritetsindex (BII) är Gymnasieskolans transparensmått för betygsavvikelse mot nationella prov. Måttet visar om kursbetyg på en skolenhet oftare hamnar högre, lägre eller nära provbetygen i den statistik som Skolverket har publicerat.

BII gör inte en skola “bra” eller “dålig”. Det är ett jämförelsemått som hjälper dig förstå en del av betygsbilden. Ett värde nära 0 betyder att kursbetyg och provbetyg ligger nära varandra i publicerad data. Ett positivt värde betyder att andelen högre kursbetyg än provbetyg är större än andelen lägre kursbetyg än provbetyg. Ett negativt värde betyder motsatsen.

För en enklare förklaring på elev- och föräldranivå, läs hjälpartikeln Vad betyder Betygsintegritetsindex (BII)?. Den här delen beskriver i stället datakällan, beräkningen och begränsningarna mer transparent.

• Varför har vi tagit fram Betygsintegritetsindex? Gymnasievalet innehåller många resultatmått, men betyg behöver också förstås i relation till nationella prov. BII gör den relationen synlig på skolnivå när det finns publicerad statistik.
• Vad är styrkan i modellen? Styrkan är spårbarheten. BII bygger på Skolverkets publicerade SIRIS-rader, matchas via skolenhetskod och räknas med en enkel formel som går att granska.
• Vilken data används? Vi använder Skolverkets SIRIS-export för relationen mellan betyg och nationella prov i gymnasieskolan, export 55, med skolform gymnasieskola.
• Vilken nyckel används? Skolans schoolUnitCode matchas mot fältet Skol-enhetskod i SIRIS. Det gör att BII kopplas till samma skolenhet som resten av skolsidan.
• Hur fungerar det? Varje publicerad provrad har antal elever, andel lägre, andel lika och andel högre. Vi väger raderna med antal elever och räknar därefter andel högre minus andel lägre.
• När visas BII? En skola får BII när minst en provrad för primärperioden har publicerade värden som kan användas i beräkningen.
• När visas inte BII? Om Skolverket saknar publicerat underlag, eller om rader är sekretessprickade, visar vi inget BII-värde för skolan.
• Vad BII inte är: BII är inte ett officiellt myndighetsindex, inte ett kvalitetsbetyg, inte ett facit om undervisning och inte ett påstående om enskilda elever eller lärare.

Modellflöde

Fält som används

Beräkning

Vi räknar först elevviktade andelar:

Därefter räknas skolans BII:

BII = viktad andel högre - viktad andel lägre

Alla värden visas i procentenheter. Ett exempel:

Det betyder att andelen högre kursbetyg än provbetyg är 20 procentenheter större än andelen lägre kursbetyg än provbetyg.

Tillförlitlighet

Tillförlitligheten bygger på hur många elever som ingår i de giltiga provraderna för perioden.

Statusen beskriver bara underlagets storlek. Den säger inte att värdet är sant i en bredare kvalitetsmening.

Sekretess och små grupper

Skolverkets export använder markeringar för saknade eller undertryckta värden. I BII behandlar vi dem så här:

Det betyder att BII hellre saknas än byggs på rader som inte ska användas. Det är särskilt viktigt för små skolor och små provgrupper.

Tolkning på skolsidan

BII ska läsas tillsammans med andra delar av skolsidan: elevantal, programutbud, genomsnittlig betygspoäng, examen, behörighet, NPS och SCI. Ett högt eller lågt BII-värde är en signal att undersöka, inte ett ensamt beslutsskäl.

Tolkning på huvudmannasidan

På huvudmansidorna visar vi också Betygsintegritetsindex (BII) för huvudmannen när det finns publicerat underlag för minst en skola hos huvudmannen. Det är samma grundmått som på skolsidan, men aggregerat till huvudmannanivå.

Huvudman-BII räknas inte som ett oviktat snitt av skolornas BII. Vi väger i stället samman skolornas publicerade BII-underlag med antal elever i underlaget. En skola med fler elever i giltiga provrader påverkar därför huvudmannens BII mer än en skola med få elever.

Vi visar huvudmannens BII tillsammans med rikets BII för samma period. Det är viktigt eftersom riket ofta ligger positivt. En huvudman kan alltså ha ett positivt BII men ändå ligga lägre än riket.

På huvudmannanivå betyder “huvudman” juridisk huvudman i vår data. Det är inte alltid samma sak som en större koncern eller ett varumärke. En skolkoncern kan bestå av flera juridiska huvudmän, och då visas BII per juridisk huvudman.

Huvudman-BII är mest användbart för att upptäcka mönster över flera skolor. Om värdet är stabilt över tid och flera skolor ligger nära varandra kan det vara en signal att undersöka huvudmannens arbete med bedömning och uppföljning. Om spridningen mellan skolorna är stor ska skoltabellen och de enskilda skolsidorna väga tyngre än huvudmannens totalsiffra.

Datakällor som BII använder

Vi använder inte SCB:s individfiler för publik BII. BII på Gymnasieskolan bygger på redan publicerad, aggregerad statistik.

Viktiga avgränsningar

• BII visar bara relationen mellan kursbetyg och nationella prov i publicerad data.
• BII förklarar inte varför skillnaden finns.
• BII kan påverkas av kursmix, programmix, små elevgrupper och vilka prov som ingår.
• BII är känsligt för terminsvariation, särskilt på skolor med få elever i underlaget.
• Nya kurs- och ämnesstrukturer, till exempel Gy25, kan påverka jämförbarheten över tid.
• BII ska inte användas för att dra slutsatser om enskilda elever, lärare eller provtillfällen.

Skoltoppen är en rankingtjänst som jämför Sveriges gymnasieskolor med flera öppna indikatorer. Den samlade helhetspoängen väger samman studieresultat, SCI, NPS, behöriga lärare och BII-trovärdighetspoäng. Livsstilsindex används bara som tie-breaker när två skolor annars hamnar lika. Vårt mål är att ge en balanserad och mångsidig bild som går bortom en enskild siffra.

Urvalskriterier

För att en skola ska inkluderas i rankingen måste följande kriterier uppfyllas:

1. Aktiv status: Skolan måste vara registrerad som aktiv hos Skolverket.
2. Minsta storlek: Skolan måste ha minst 20 elever. Detta krav finns för att säkerställa statistisk relevans och undvika att enstaka enkätsvar eller betyg får orimligt stort genomslag.
3. Tillgänglig data: Skolan måste ha publicerad data för minst ett relevant mått. Helhetspoängen kräver däremot komplett underlag för studieresultat, full SCI, NPS, behöriga lärare och BII.

Parametrar

1. Helhetspoäng

Helhetspoängen väger samman fem delar:

• 30% studieresultat
• 25% SCI
• 20% NPS
• 15% behöriga lärare
• 10% BII-trovärdighetspoäng

Om en skola saknar någon av dessa komponenter visas ingen helhetspoäng, men skolan kan fortfarande sorteras på de enskilda mått som finns.

2. Betygspoäng

Vi använder genomsnittlig betygspoäng (genomsnittligt meritvärde) som rapporterats till Skolverket.

• Maxvärdet är 20.0 poäng.
• Detta mått ger en indikation på skolans akademiska prestationsnivå.

3. Nöjdhet (NPS)

Vi beräknar Elev NPS baserat på Skolverkets nationella elevenkät.

• Måttet baseras på frågan “Hur nöjd är du med din skola?”.
• Tydligt positiva svar räknas som promoters och tydligt negativa svar som detractors.
• NPS = andel promoters minus andel detractors och landar mellan -100 och +100.
• Vi visar inte skolans NPS när svarsunderlaget är för litet.

4. Behörighet

Denna parameter mäter andelen elever (%) med grundläggande behörighet till högskola/universitet, baserat på Skolverkets statistik. Det ger en bild av skolans förmåga att förbereda elever för högre studier.

5. Lärare

Denna parameter visar andelen lärare (%) med pedagogisk högskoleexamen och legitimation vid skolan, enligt Skolverket. En hög andel behöriga lärare kan indikera en högre kvalitet på undervisningen.

6. Antagningspoäng

Denna parameter visar skolans högsta senast kända lägsta antagningspoäng bland skolans program. Den fångar vilket program på skolan som haft högst betygskrav i senaste kända antagningsomgång.

• Ett högt värde betyder att minst ett program på skolan haft hög konkurrens.
• Det betyder inte automatiskt att hela skolan är lika svår att komma in på eller att skolan därför är bäst för alla elever.

7. Betygsintegritetsindex (BII)

Betygsintegritetsindex (BII) visar betygsavvikelse mot nationella prov, alltså relationen mellan kursbetyg och nationella prov:

BII = andel högre kursbetyg än provbetyg - andel lägre kursbetyg än provbetyg

Rå BII visas i listan och på skolsidor. När du sorterar på BII i Skoltoppen visas skolor närmast 0 först, eftersom högt positivt eller tydligt negativt BII är en större avvikelse och inte ett bättre värde. I helhetspoängen används inte rå BII direkt. Där använder vi i stället BII-trovärdighetspoäng, där värden nära 0 ger högre poäng än stora avvikelser. BII används inte som separat filter i Skoltoppen; elevantal och tillförlitlighet visas som stöd när BII finns.

8. Livsstilsindex (Tie-breaker)

Om två skolor har samma poäng i den valda primära sorteringsparametern används Livsstilsindex som tie-breaker. Skolan med högst Livsstilsindex rankas då högre. Livsstilsindex mäter kvaliteten på närområdet kring skolan, inklusive närhet till service, aktivitet och natur.

Datakällor & Uppdatering

All statistik och data som ligger till grund för Skoltoppen hämtas från öppna och officiella källor:

• Skolverket: Skolenhetsregistret, Skolverkets skolstatistik, SIRIS, nationella elevenkäter och öppna data om planerade utbildningar, antagningspoäng och nationella prov.
• SCB: Befolkningsstatistik, kommunfakta och områdesstatistik.
• OpenStreetMap/Overpass: Geografisk data för beräkning av Livsstilsindex (närhet till service, träning, natur).

Rankingen uppdateras löpande i takt med att Skolverket publicerar ny officiell statistik, vanligtvis en gång per termin eller läsår.

På skolsidorna erbjuder vi fem olika AI-verktyg för att hjälpa dig förstå och utvärdera skolan utifrån dina behov. Du väljer analysmetod och skickas vidare till ChatGPT, som läser in all statistik och fakta från sidan för att ge dig ett skräddarsytt svar.

• Analysera skolan med AI: Ger en snabb överblick av skolans styrkor och svagheter samt vilken elevtyp skolan passar bäst för.
• Föräldraanalys: Fokuserar på trygghet, studiero, lärartäthet och förutsättningar för högskolebehörighet – frågor som ofta är viktigast för vårdnadshavare.
• Objektiv analys: En neutral och faktabaserad genomgång där skolan jämförs med ett genomsnittligt svenskt gymnasium.
• Jämför skolan: Ställer den aktuella skolan mot en annan skola du väljer. AI:n lyfter fram de viktigaste skillnaderna i betyg, behörighet och miljö för att hjälpa dig välja.
• SYV-analys: Analyserar skolan ur ett vägledarperspektiv (studie- och yrkesvägledare) med fokus på vidare studier och vem som bör vara extra eftertänksam vid sitt val.

Tjänsten skickar ingen personlig data, utan enbart länken till den publika skolsidan och din valda analysprompt.

Elevernas NPS är Gymnasieskolans beräknade mått från Skolverkets publicerade elevenkät. Det beskriver hur elevsvaren lutar i frågan “Hur nöjd är du med din skola?” och ska läsas som en indikator på elevupplevelse, inte som ett kvalitetsbetyg.

Så räknas NPS

Vi använder svarsfördelningen i elevenkäten:

• “Stämmer helt” och “stämmer ganska bra” räknas som positiva svar.
• “Stämmer ganska dåligt” och “stämmer inte alls” räknas som negativa svar.
• “Vet ej” och saknade svar används inte i NPS-beräkningen.

NPS räknas som andel positiva svar minus andel negativa svar. Värdet kan därför gå från -100 till +100. Ett positivt värde betyder att de positiva svaren är fler än de negativa. Ett negativt värde betyder att de negativa svaren är fler än de positiva. Värdet förklarar inte varför eleverna svarat som de gjort, så det behöver läsas tillsammans med andra uppgifter som trygghet, studiero, stöd och stimulans.

På skolsidor

På skolsidor visas NPS när det finns ett tillräckligt tydligt svarsunderlag för skolan och perioden. Om underlaget är för tunt eller saknas visar vi inte något NPS-värde för den visningen.

På huvudmansidor

På huvudmansidor visar vi elevernas NPS för huvudmannen när minst en av huvudmannens skolor har giltigt enkätunderlag med elevsvar. Värdet räknas från de skolor som faktiskt ingår i underlaget, och skollistan kan öppnas på sidan.

När skolornas svarsfördelning finns använder vi den direkt. Om endast skolans NPS och antal elevsvar finns använder vi ett elevviktat snitt. Det betyder att en skola med fler elevsvar påverkar huvudmannens NPS mer än en skola med få elevsvar.

Eftersom skolor kan ha olika senaste enkätperiod använder huvudmannasidan varje skolas senaste giltiga enkätunderlag. Om flera perioder ingår visas perioden som ett spann, till exempel VT25-VT26.

Jämförelser och historik

Rikssnitt och skillnad mot riket visas bara när det finns ett jämförbart riksvärde. Saknas riksvärde döljs jämförelsen.

På skolsidor kan tidigare enkätperioder visas när historik finns. På huvudmansidor visas förändringar i Huvudmannens datahistorik när huvudmannens beräknade NPS ändras mellan sparade underlag.

Viktiga avgränsningar

• NPS är inte ett officiellt Skolverket-index.
• NPS bygger på publicerad enkätdata, inte på individuella svar.
• NPS säger inget ensamt om undervisningens kvalitet, programutbud eller skolans hela elevmiljö.
• Frånvaro av NPS betyder inte att elevupplevelsen är känd eller okänd i sak. Det betyder bara att vi inte har ett tillräckligt användbart publicerat underlag för just den visningen.

School Context Index (SCI) är Gymnasieskolans jämförbara kontextindex för skolor. Det är framtaget för att göra skoldatan lättare att förstå när en enskild datapunkt inte räcker. Elevklimat, antagningsläge, skolstruktur, närmiljö och platsens förutsättningar behöver läsas tillsammans.

SCI gör skolors kontext jämförbar, men ersätter inte elevomdömen, programutbud, antagningsdata eller egen bedömning.

För en enklare förklaring av vad SCI betyder på en skolsida, läs hjälpartikeln Vad är SCI?. Den här delen beskriver i stället modellen, vikterna och begränsningarna mer transparent.

• Varför har vi tagit fram SCI? Gymnasievalet innehåller många siffror som lätt misstolkas var för sig. SCI hjälper dig att se om skolan har ett starkt, brett och sammanhängande dataunderlag, eller om du behöver läsa siffrorna mer försiktigt.
• Vad är styrkan i modellen? Styrkan är kombinationen. SCI väger samman flera oberoende datalager i en fryst metodversion, samtidigt som vi visar hur tillförlitligt underlaget är och döljer modellen när underlaget är för tunt. Det gör måttet mer användbart än en ensam siffra om till exempel betyg, antagning eller elevnöjdhet.
• Vilka delar ingår? Den frysta versionen 2025/2026 v1.1 bygger på fem delar: elevklimat, akademisk kontext, skolstruktur, närmiljö och områdeskontext.
• Hur fungerar det? Varje indikator normaliseras till 0-100, vägs ihop till en komponent och vägs sedan ihop till SCI. Metoden är fryst per analysversion, så siffran ändras inte automatiskt bara för att ny rådata hämtas in.
• Full SCI: Om minst fyra av fem delar har tillräckligt underlag kan skolan få en full SCI-siffra mellan 0 och 100. Siffran ska läsas tillsammans med komponenterna och datatillförlitligheten.
• Delvis SCI: Om underlaget räcker för en begränsad kontextbild, men inte för full SCI, visar vi “Delvis kontextunderlag”. Då visas ingen numerisk SCI-poäng och delvis SCI ska inte jämföras med full SCI.
• Ingen SCI: Om underlaget är för tunt, eller om viktig käll- eller geografimetadata saknas, visar vi ingen SCI-modul alls på skolsidan.
• Underlagets tillförlitlighet: Varje visad SCI-modul har en tillförlitlighetsmarkering. Den påverkas bland annat av datatäckning, enkätunderlag, källornas aktualitet och hur säker skolans geografiska koppling är.
• Områdesdata: Områdesdelen beskriver skolans fysiska plats och närmiljö. Den beskriver inte elevernas bakgrund, bostadsområden, resmönster eller skolans upptagningsområde.
• Vad SCI inte är: SCI är inte en officiell myndighetsmodell, inte en topplista, inte ett slutligt kvalitetsbetyg och inte ett facit på vilken skola som är bäst. Vi visar inga placeringar, inga listor och inga känsliga råvariabler i den publika SCI-rutan.

Modellflöde

Komponentvikter i SCI 2025/2026 v1.1

Indikatorer och delvikter i modellen

Datakällor som modellen använder

Normalisering och kalibrering

Statusregler

Underlagets tillförlitlighet

Tillförlitligheten räknas separat från SCI-värdet. Den påverkar hur försiktigt värdet ska läsas.

Små skolor får en extra försiktighetsjustering: skolor med högst 49 elever får 18 poängs avdrag i tillförlitlighet och skolor med högst 99 elever får 8 poängs avdrag. Okänd skolstorlek ger 6 poängs avdrag.

Viktiga avgränsningar

• Områdeskontexten beskriver skolans fysiska plats, inte elevernas bostadsområden eller socioekonomiska bakgrund.
• Känsliga områdesindikatorer får tillsammans påverka SCI med högst 7,5 poäng av totalen.
• Känsliga demografiska fördelningar ingår inte i SCI-poängen och visas inte publikt.
• SCI 2025/2026 v1.1 är en fryst metodversion. Nya rådata förändrar inte den här versionen automatiskt.