Olofström
3 skolor
21 gymnasieskolor i Blekinge län.
Kartan visar skolor i länet.
Kartan med skolor Kartan gör det lättare att orientera sig mellan län, kommuner och skolor. Använd den för att få en snabb geografisk bild och för att se ungefär var skolorna ligger. Om läge spelar stor roll kan kartan vara en bra första sortering innan du går vidare till detaljerade sidor. Kartan kan vara ett viktigt stöd när du sorterar efter läge och resväg. Men den visar inte i sig hur undervisningen fungerar, vilket stöd som finns eller hur resan faktiskt känns i vardagen. Läs mer om hur du använder sök, filter och karta
I Blekinge län var medianåldern 2024 cirka 45 år. Arbetslösheten var cirka 6,1 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 76 255 pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 485 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka fyra av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2025) 76,1 % tar gymnasieexamen och 80,3 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 78,0 % av eleverna trivs i skolan.
I Sydsverige, regionen som omfattar Blekinge län och Skåne län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 37 % (cirka 433 900 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 63 % (ungefär 738 803 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 94 % av hushållen har internetuppkoppling hemma och 4 % saknar den möjligheten. När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 19 %, “För svårt” – uppgift saknas och “Övrigt skäl” – 3 %. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Invånarna i Sydsverige (RIKS4) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 67 % (cirka 783 100 personer) hänger på sociala nätverk, 77 % ( 903 500 personer) skickar snabbmeddelanden och 71 % (~ 835 700 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 77 % (~ 902 000 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 82 % (~ 962 900 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
SCB:s IT-undersökning visar att i Sydsverige (RIKS4), regionen som omfattar Blekinge län och Skåne län,
har
37
%
(cirka
437 400
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2025.
Resten –
57
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
94
%
av hushållen har internet i hemmet och
4
% saknar uppkoppling,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” – uppgift saknas, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
7
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” –
3
%, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
38
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” – uppgift saknas och “Etiska skäl (Etiska skäl)” –
4
%.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2025, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10