Vansbro
1 skolor
Gymnasieskolor i Dalarnas län
31 gymnasieskolor i Dalarnas län.
Kartan visar skolor i länet.
Kommuner
Malung-Sälen
1 skolor
Gagnef
1 skolor
Leksand
2 skolor
Rättvik
1 skolor
Älvdalen
1 skolor
Smedjebacken
1 skolor
Mora
2 skolor
Falun
7 skolor
Borlänge
7 skolor
Säter
1 skolor
Hedemora
1 skolor
Avesta
1 skolor
Ludvika
4 skolor
Fakta om Dalarnas län
Pågående anställningar
144 071
Anställningar per 1000 inv.
502,8
Folkmängd
286 546
Medianålder
45,4
Arbetslöshet (andel)
4,3
%
Gymnasieexamen
75,2
%
Gymnasiebehörighet
82,9
%
Skoltrivsel
71,0
%
I Dalarnas län var medianåldern 2024 cirka 45 år. Arbetslösheten var cirka 4,3 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 144 071 pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 503 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka fem av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2024) 75,2 % tar gymnasieexamen och 82,9 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 71,0 % av eleverna trivs i skolan.
Så många i regionen källgranskar på nätet
Använt
30
%
Har inte använt
70
%
Har internet
93
%
Saknar internet
5
%
Otillförlitlig källa
15
%
För svårt
–
Övrigt skäl
8
%
I Norra Mellansverige, regionen som omfattar Värmlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 30 % (cirka 202 600 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 70 % (ungefär 472 733 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 93 % av hushållen har internetuppkoppling hemma och 5 % saknar den möjligheten. När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 15 %, “För svårt” – uppgift saknas och “Övrigt skäl” – 8 %. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Internetvanor i Norra Mellansverige
Varu-sök
81
%
Bank-ärenden
78
%
Online-nyheter
76
%
Chatta online
69
%
Sociala medier
67
%
Video-samtal
65
%
Hälsa-sök
59
%
Fysisk hälsa
58
%
Sälj-tjänster
25
%
Säkerhets-sök
24
%
Jobb-sök
23
%
Psykisk hälsa
22
%
Politik-inlägg
9
%
Invånarna i Norra Mellansverige (RIKS6) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 67 % (cirka 456 900 personer) hänger på sociala nätverk, 69 % ( 476 900 personer) skickar snabbmeddelanden och 65 % (~ 443 100 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 76 % (~ 520 000 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 81 % (~ 554 800 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
Generativ AI i regionen
Använt
18
%
Har inte använt
74
%
Okänd teknik
10
%
Låg kunskap
13
%
Integritetsrisker
–
Ingen nytta
44
%
Övriga skäl
5
%
Etiska skäl
–
SCB:s IT-undersökning visar att i Norra Mellansverige (RIKS6), regionen som omfattar Värmlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län,
har
18
%
(cirka
118 700
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2024.
Resten –
74
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
93
%
av hushållen har internet i hemmet och
5
% saknar uppkoppling,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” –
10
%, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
13
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” – uppgift saknas, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
44
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” –
5
% och “Etiska skäl (Etiska skäl)” – uppgift saknas.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2024, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10