Ragunda
1 skolor
Gymnasieskolor i Jämtlands län
24 gymnasieskolor i Jämtlands län.
Kartan visar skolor i länet.
Kommuner
Bräcke
1 skolor
Krokom
3 skolor
Strömsund
1 skolor
Åre
2 skolor
Berg
1 skolor
Härjedalen
1 skolor
Östersund
14 skolor
Fakta om Jämtlands län
Pågående anställningar
67 689
Anställningar per 1000 inv.
509,6
Folkmängd
132 839
Medianålder
43,8
Arbetslöshet (andel)
3,4
%
Gymnasieexamen
75,2
%
Gymnasiebehörighet
83,2
%
Skoltrivsel
71,0
%
I Jämtlands län var medianåldern 2024 cirka 44 år. Arbetslösheten var cirka 3,4 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 67 689 pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 510 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka fem av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2024) 75,2 % tar gymnasieexamen och 83,2 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 71,0 % av eleverna trivs i skolan.
Så många i regionen källgranskar på nätet
Använt
32
%
Har inte använt
68
%
Har internet
97
%
Saknar internet
–
Otillförlitlig källa
18
%
För svårt
–
Övrigt skäl
–
I Mellersta Norrland, regionen som omfattar Västernorrlands län och Jämtlands län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 32 % (cirka 112 600 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 68 % (ungefär 239 275 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 97 % av hushållen har internetuppkoppling hemma . När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 18 %, “För svårt” – uppgift saknas och “Övrigt skäl” – uppgift saknas. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Internetvanor i Mellersta Norrland
Bank-ärenden
83
%
Online-nyheter
80
%
Chatta online
74
%
Varu-sök
74
%
Sociala medier
69
%
Hälsa-sök
63
%
Video-samtal
63
%
Fysisk hälsa
60
%
Jobb-sök
24
%
Psykisk hälsa
23
%
Sälj-tjänster
23
%
Säkerhets-sök
22
%
Invånarna i Mellersta Norrland (RIKS7) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 69 % (cirka 239 700 personer) hänger på sociala nätverk, 74 % ( 258 700 personer) skickar snabbmeddelanden och 63 % (~ 218 600 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 80 % (~ 278 600 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 74 % (~ 258 200 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
Generativ AI i regionen
Använt
18
%
Har inte använt
75
%
Okänd teknik
–
Låg kunskap
15
%
Integritetsrisker
–
Ingen nytta
42
%
Övriga skäl
–
Etiska skäl
–
SCB:s IT-undersökning visar att i Mellersta Norrland (RIKS7), regionen som omfattar Västernorrlands län och Jämtlands län,
har
18
%
(cirka
59 100
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2024.
Resten –
75
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
97
%
av hushållen har internet i hemmet,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” – uppgift saknas, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
15
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” – uppgift saknas, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
42
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” – uppgift saknas och “Etiska skäl (Etiska skäl)” – uppgift saknas.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2024, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10