Gnosjö
1 skolor
Gymnasieskolor i Jönköpings län
56 gymnasieskolor i Jönköpings län.
Kartan visar skolor i länet.
Kommuner
Gislaved
5 skolor
Vaggeryd
1 skolor
Jönköping
28 skolor
Nässjö
3 skolor
Värnamo
4 skolor
Sävsjö
2 skolor
Vetlanda
6 skolor
Eksjö
3 skolor
Tranås
3 skolor
Fakta om Jönköpings län
Pågående anställningar
197 537
Anställningar per 1000 inv.
533,9
Folkmängd
370 009
Medianålder
41,2
Arbetslöshet (andel)
4,9
%
Gymnasieexamen
73,5
%
Gymnasiebehörighet
81,2
%
Skoltrivsel
84,0
%
I Jönköpings län var medianåldern 2024 cirka 41 år. Arbetslösheten var cirka 4,9 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 197 537 pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 534 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka fem av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2024) 73,5 % tar gymnasieexamen och 81,2 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 84,0 % av eleverna trivs i skolan.
Så många i regionen källgranskar på nätet
Använt
32
%
Har inte använt
68
%
Har internet
92
%
Saknar internet
5
%
Otillförlitlig källa
19
%
För svårt
–
Övrigt skäl
5
%
I Småland med öarna, regionen som omfattar Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Gotlands län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 32 % (cirka 256 100 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 68 % (ungefär 544 213 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 92 % av hushållen har internetuppkoppling hemma och 5 % saknar den möjligheten. När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 19 %, “För svårt” – uppgift saknas och “Övrigt skäl” – 5 %. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Internetvanor i Småland med öarna
Varu-sök
80
%
Bank-ärenden
77
%
Online-nyheter
77
%
Chatta online
75
%
Video-samtal
68
%
Sociala medier
65
%
Hälsa-sök
60
%
Fysisk hälsa
58
%
Jobb-sök
30
%
Sälj-tjänster
25
%
Psykisk hälsa
23
%
Säkerhets-sök
20
%
Politik-inlägg
11
%
Officiella forum
6
%
Invånarna i Småland med öarna (RIKS3) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 65 % (cirka 523 300 personer) hänger på sociala nätverk, 75 % ( 603 000 personer) skickar snabbmeddelanden och 68 % (~ 548 700 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 77 % (~ 621 500 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 80 % (~ 644 800 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
Generativ AI i regionen
Använt
21
%
Har inte använt
71
%
Okänd teknik
6
%
Låg kunskap
11
%
Integritetsrisker
–
Ingen nytta
44
%
Övriga skäl
6
%
Etiska skäl
–
SCB:s IT-undersökning visar att i Småland med öarna (RIKS3), regionen som omfattar Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Gotlands län,
har
21
%
(cirka
166 600
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2024.
Resten –
71
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
92
%
av hushållen har internet i hemmet och
5
% saknar uppkoppling,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” –
6
%, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
11
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” – uppgift saknas, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
44
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” –
6
% och “Etiska skäl (Etiska skäl)” – uppgift saknas.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2024, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10