Svalöv
1 skolor
Gymnasieskolor i Skåne län
150 gymnasieskolor i Skåne län.
Kartan visar skolor i länet.
Kommuner
Staffanstorp
2 skolor
Burlöv
1 skolor
Vellinge
1 skolor
Östra Göinge
1 skolor
Örkelljunga
1 skolor
Bjuv
1 skolor
Kävlinge
1 skolor
Svedala
2 skolor
Skurup
1 skolor
Sjöbo
1 skolor
Hörby
2 skolor
Höör
2 skolor
Tomelilla
1 skolor
Bromölla
1 skolor
Osby
2 skolor
Perstorp
2 skolor
Klippan
5 skolor
Åstorp
1 skolor
Båstad
2 skolor
Malmö
35 skolor
Lund
19 skolor
Landskrona
2 skolor
Helsingborg
26 skolor
Höganäs
1 skolor
Eslöv
1 skolor
Ystad
7 skolor
Trelleborg
1 skolor
Kristianstad
19 skolor
Simrishamn
1 skolor
Ängelholm
5 skolor
Hässleholm
2 skolor
Fakta om Skåne län
Pågående anställningar
692 537
Anställningar per 1000 inv.
484,8
Folkmängd
1 428 626
Medianålder
40,7
Arbetslöshet (andel)
7,5
%
Gymnasieexamen
75,1
%
Gymnasiebehörighet
84,4
%
Skoltrivsel
77,0
%
I Skåne län var medianåldern 2024 cirka 41 år. Arbetslösheten var cirka 7,5 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 692 537 pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 485 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka fyra av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2024) 75,1 % tar gymnasieexamen och 84,4 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 77,0 % av eleverna trivs i skolan.
Så många i regionen källgranskar på nätet
Använt
37
%
Har inte använt
63
%
Har internet
94
%
Saknar internet
4
%
Otillförlitlig källa
19
%
För svårt
–
Övrigt skäl
3
%
I Sydsverige, regionen som omfattar Blekinge län och Skåne län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 37 % (cirka 433 900 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 63 % (ungefär 738 803 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 94 % av hushållen har internetuppkoppling hemma och 4 % saknar den möjligheten. När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 19 %, “För svårt” – uppgift saknas och “Övrigt skäl” – 3 %. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Internetvanor i Sydsverige
Varu-sök
82
%
Bank-ärenden
80
%
Chatta online
77
%
Online-nyheter
77
%
Video-samtal
71
%
Sociala medier
67
%
Hälsa-sök
64
%
Fysisk hälsa
63
%
Jobb-sök
30
%
Sälj-tjänster
29
%
Säkerhets-sök
27
%
Psykisk hälsa
25
%
Politik-inlägg
11
%
Officiella forum
7
%
Invånarna i Sydsverige (RIKS4) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 67 % (cirka 783 100 personer) hänger på sociala nätverk, 77 % ( 903 500 personer) skickar snabbmeddelanden och 71 % (~ 835 700 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 77 % (~ 902 000 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 82 % (~ 962 900 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
Generativ AI i regionen
Använt
26
%
Har inte använt
70
%
Okänd teknik
6
%
Låg kunskap
13
%
Integritetsrisker
4
%
Ingen nytta
42
%
Övriga skäl
6
%
Etiska skäl
–
SCB:s IT-undersökning visar att i Sydsverige (RIKS4), regionen som omfattar Blekinge län och Skåne län,
har
26
%
(cirka
310 500
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2024.
Resten –
70
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
94
%
av hushållen har internet i hemmet och
4
% saknar uppkoppling,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” –
6
%, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
13
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” –
4
%, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
42
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” –
6
% och “Etiska skäl (Etiska skäl)” – uppgift saknas.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2024, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10