Upplands Väsby
2 skolor
Gymnasieskolor i Stockholms län
209 gymnasieskolor i Stockholms län.
Kartan visar skolor i länet.
Kommuner
Vallentuna
1 skolor
Österåker
2 skolor
Värmdö
4 skolor
Järfälla
3 skolor
Ekerö
1 skolor
Huddinge
7 skolor
Botkyrka
5 skolor
Salem
1 skolor
Haninge
5 skolor
Tyresö
1 skolor
Upplands-Bro
1 skolor
Nykvarn
1 skolor
Täby
8 skolor
Danderyd
4 skolor
Sollentuna
14 skolor
Stockholm
96 skolor
Södertälje
11 skolor
Nacka
14 skolor
Sundbyberg
3 skolor
Solna
9 skolor
Lidingö
3 skolor
Norrtälje
4 skolor
Sigtuna
8 skolor
Nynäshamn
1 skolor
Fakta om Stockholms län
Pågående anställningar
1 512 289
Anställningar per 1000 inv.
611,4
Folkmängd
2 473 307
Medianålder
39,3
Arbetslöshet (andel)
5,3
%
Gymnasieexamen
76,5
%
Gymnasiebehörighet
88,6
%
Skoltrivsel
79,0
%
I Stockholms län var medianåldern 2024 cirka 39 år. Arbetslösheten var cirka 5,3 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 1.5122,89 miljoner pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 611 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka sex av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2024) 76,5 % tar gymnasieexamen och 88,6 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 79,0 % av eleverna trivs i skolan.
Så många i regionen källgranskar på nätet
Använt
41
%
Har inte använt
59
%
Har internet
95
%
Saknar internet
4
%
Otillförlitlig källa
19
%
För svårt
3
%
Övrigt skäl
5
%
I Stockholm, regionen som omfattar Stockholms län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 41 % (cirka 802 500 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 59 % (ungefär 1 154 817 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 95 % av hushållen har internetuppkoppling hemma och 4 % saknar den möjligheten. När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 19 %, “För svårt” – 3 % och “Övrigt skäl” – 5 %. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Internetvanor i Stockholm
Varu-sök
85
%
Bank-ärenden
80
%
Chatta online
80
%
Online-nyheter
79
%
Video-samtal
78
%
Sociala medier
72
%
Hälsa-sök
63
%
Fysisk hälsa
61
%
Sälj-tjänster
32
%
Jobb-sök
29
%
Säkerhets-sök
28
%
Psykisk hälsa
26
%
Politik-inlägg
13
%
Officiella forum
7
%
Invånarna i Stockholm (RIKS1) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 72 % (cirka 1 405 500 personer) hänger på sociala nätverk, 80 % ( 1 571 600 personer) skickar snabbmeddelanden och 78 % (~ 1 533 700 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 79 % (~ 1 560 000 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 85 % (~ 1 665 800 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
Generativ AI i regionen
Använt
31
%
Har inte använt
65
%
Okänd teknik
6
%
Låg kunskap
11
%
Integritetsrisker
5
%
Ingen nytta
37
%
Övriga skäl
6
%
Etiska skäl
–
SCB:s IT-undersökning visar att i Stockholm (RIKS1), regionen som omfattar Stockholms län,
har
31
%
(cirka
628 800
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2024.
Resten –
65
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
95
%
av hushållen har internet i hemmet och
4
% saknar uppkoppling,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” –
6
%, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
11
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” –
5
%, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
37
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” –
6
% och “Etiska skäl (Etiska skäl)” – uppgift saknas.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2024, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10