Kil
1 skolor
Gymnasieskolor i Värmlands län Skolöversikten Skolöversikten hjälper dig att börja brett och sedan smalna av till län, kommuner och enskilda skolor. Det är ofta en bra start när du inte vet exakt vilken skola du söker ännu. Börja med geografin här och gå sedan vidare till de skolor som verkar mest relevanta för dig. På översiktsnivå ser du bara en del av bilden. Du behöver öppna skolsidorna för att förstå innehåll, stöd och viktiga skillnader. Läs mer om hur du använder skolöversikten
40 gymnasieskolor i Värmlands län.
Kartan visar skolor i länet.
Kartan med skolor Kartan gör det lättare att orientera sig mellan län, kommuner och skolor. Använd den för att få en snabb geografisk bild och för att se ungefär var skolorna ligger. Om läge spelar stor roll kan kartan vara en bra första sortering innan du går vidare till detaljerade sidor. Kartan kan vara ett viktigt stöd när du sorterar efter läge och resväg. Men den visar inte i sig hur undervisningen fungerar, vilket stöd som finns eller hur resan faktiskt känns i vardagen. Läs mer om hur du använder sök, filter och karta
Kommuner
Torsby
1 skolor
Storfors
1 skolor
Forshaga
1 skolor
Grums
1 skolor
Årjäng
1 skolor
Sunne
2 skolor
Karlstad
22 skolor
Kristinehamn
3 skolor
Filipstad
1 skolor
Hagfors
2 skolor
Arvika
3 skolor
Säffle
1 skolor
Fakta om Värmlands län
Pågående anställningar
137 081
Anställningar per 1000 inv.
483,7
Folkmängd
283 384
Medianålder
44,8
Arbetslöshet (andel)
4,8
%
Gymnasieexamen
78,3
%
Gymnasiebehörighet
84,0
%
Skoltrivsel
77,0
%
I Värmlands län var medianåldern 2024 cirka 45 år. Arbetslösheten var cirka 4,8 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 137 081 pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 484 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka fyra av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2025) 78,3 % tar gymnasieexamen och 84,0 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 77,0 % av eleverna trivs i skolan.
Så många i regionen källgranskar på nätet
Använt
30
%
Har inte använt
70
%
Har internet
93
%
Saknar internet
5
%
Otillförlitlig källa
15
%
För svårt
–
Övrigt skäl
8
%
I Norra Mellansverige, regionen som omfattar Värmlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 30 % (cirka 202 600 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 70 % (ungefär 472 733 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 93 % av hushållen har internetuppkoppling hemma och 5 % saknar den möjligheten. När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 15 %, “För svårt” – uppgift saknas och “Övrigt skäl” – 8 %. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Internetvanor i Norra Mellansverige
Varu-sök
81
%
Bank-ärenden
78
%
Online-nyheter
76
%
Chatta online
69
%
Sociala medier
67
%
Video-samtal
65
%
Hälsa-sök
59
%
Fysisk hälsa
58
%
Sälj-tjänster
25
%
Säkerhets-sök
24
%
Jobb-sök
23
%
Psykisk hälsa
22
%
Politik-inlägg
9
%
Invånarna i Norra Mellansverige (RIKS6) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 67 % (cirka 456 900 personer) hänger på sociala nätverk, 69 % ( 476 900 personer) skickar snabbmeddelanden och 65 % (~ 443 100 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 76 % (~ 520 000 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 81 % (~ 554 800 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
Generativ AI i regionen
Använt
33
%
Har inte använt
62
%
Okänd teknik
–
Låg kunskap
5
%
Integritetsrisker
–
Ingen nytta
42
%
Övriga skäl
–
Etiska skäl
–
SCB:s IT-undersökning visar att i Norra Mellansverige (RIKS6), regionen som omfattar Värmlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län,
har
33
%
(cirka
224 600
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2025.
Resten –
62
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
93
%
av hushållen har internet i hemmet och
5
% saknar uppkoppling,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” – uppgift saknas, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
5
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” – uppgift saknas, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
42
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” – uppgift saknas och “Etiska skäl (Etiska skäl)” – uppgift saknas.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2025, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10