Surahammar
2 skolor
Gymnasieskolor i Västmanlands län
34 gymnasieskolor i Västmanlands län.
Kartan visar skolor i länet.
Kommuner
Kungsör
1 skolor
Hallstahammar
2 skolor
Västerås
21 skolor
Sala
2 skolor
Fagersta
1 skolor
Köping
4 skolor
Arboga
1 skolor
Fakta om Västmanlands län
Pågående anställningar
133 664
Anställningar per 1000 inv.
475,4
Folkmängd
281 158
Medianålder
42,2
Arbetslöshet (andel)
6,7
%
Gymnasieexamen
71,5
%
Gymnasiebehörighet
82,4
%
Skoltrivsel
81,0
%
I Västmanlands län var medianåldern 2024 cirka 42 år. Arbetslösheten var cirka 6,7 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 133 664 pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 475 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka fyra av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2024) 71,5 % tar gymnasieexamen och 82,4 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 81,0 % av eleverna trivs i skolan.
Så många i regionen källgranskar på nätet
Använt
37
%
Har inte använt
63
%
Har internet
94
%
Saknar internet
4
%
Otillförlitlig källa
20
%
För svårt
3
%
Övrigt skäl
5
%
I Östra Mellansverige, regionen som omfattar Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län och Västmanlands län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 37 % (cirka 564 200 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 63 % (ungefär 960 665 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 94 % av hushållen har internetuppkoppling hemma och 4 % saknar den möjligheten. När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 20 %, “För svårt” – 3 % och “Övrigt skäl” – 5 %. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Internetvanor i Östra Mellansverige
Varu-sök
85
%
Bank-ärenden
78
%
Online-nyheter
78
%
Chatta online
76
%
Video-samtal
72
%
Sociala medier
68
%
Hälsa-sök
61
%
Fysisk hälsa
59
%
Jobb-sök
27
%
Säkerhets-sök
27
%
Psykisk hälsa
25
%
Sälj-tjänster
24
%
Politik-inlägg
13
%
Officiella forum
8
%
Invånarna i Östra Mellansverige (RIKS2) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 68 % (cirka 1 041 900 personer) hänger på sociala nätverk, 76 % ( 1 151 000 personer) skickar snabbmeddelanden och 72 % (~ 1 100 000 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 78 % (~ 1 186 200 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 85 % (~ 1 297 300 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
Generativ AI i regionen
Använt
22
%
Har inte använt
74
%
Okänd teknik
11
%
Låg kunskap
12
%
Integritetsrisker
6
%
Ingen nytta
40
%
Övriga skäl
6
%
Etiska skäl
–
SCB:s IT-undersökning visar att i Östra Mellansverige (RIKS2), regionen som omfattar Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län och Västmanlands län,
har
22
%
(cirka
315 700
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2024.
Resten –
74
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
94
%
av hushållen har internet i hemmet och
4
% saknar uppkoppling,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” –
11
%, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
12
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” –
6
%, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
40
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” –
6
% och “Etiska skäl (Etiska skäl)” – uppgift saknas.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2024, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10