Härryda
7 skolor
256 gymnasieskolor i Västra Götalands län.
Kartan visar skolor i länet.
7 skolor
1 skolor
1 skolor
5 skolor
1 skolor
1 skolor
4 skolor
1 skolor
1 skolor
2 skolor
5 skolor
1 skolor
1 skolor
1 skolor
1 skolor
1 skolor
1 skolor
7 skolor
2 skolor
1 skolor
3 skolor
2 skolor
2 skolor
2 skolor
81 skolor
4 skolor
5 skolor
2 skolor
25 skolor
2 skolor
4 skolor
9 skolor
6 skolor
23 skolor
2 skolor
3 skolor
4 skolor
6 skolor
6 skolor
13 skolor
1 skolor
2 skolor
4 skolor
I Västra Götalands län var medianåldern 2024 cirka 41 år. Arbetslösheten var cirka 5,0 procent under 2024. Arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften (vanligen 15–74 år), inte av hela befolkningen. I juni 2025 fanns det omkring 960 768 pågående anställningar i länet. Eftersom en person kan ha flera jobb speglar siffran snarare antalet anställningar än antalet sysselsatta individer. Sett till befolkningen motsvarar det cirka 542 anställningar per 1 000 invånare – vilket i praktiken innebär att cirka fem av tio invånare har en anställning. Enligt Folkhälsomyndighetens kompetensstatistik (2024) 75,4 % tar gymnasieexamen och 82,6 % av niondeklassarna är gymnasiebehöriga. Folkhälsomyndighetens HBSC 2021-2022 visar att 80,0 % av eleverna trivs i skolan.
I Västsverige, regionen som omfattar Hallands län och Västra Götalands län visar SCB:s IT-undersökning 2025 att 37 % (cirka 653 300 personer) kontrollerar källor och fakta när de tar del av information online. Samtidigt gör 63 % (ungefär 1 112 376 personer) det inte. Detta sker mot bakgrund av att 97 % av hushållen har internetuppkoppling hemma och 2 % saknar den möjligheten. När invånarna redovisar varför lyfts “Otillförlitlig källa” – 17 %, “För svårt” – 4 % och “Övrigt skäl” – 3 %. Uppgifterna kommer från SCB:s IT-undersökning (LE0108T58N/T59N/T10N2) 2025.
Invånarna i Västsverige (RIKS5) använder nätet mest för att hålla kontakt och mata sig med innehåll. 67 % (cirka 1 174 300 personer) hänger på sociala nätverk, 78 % ( 1 377 100 personer) skickar snabbmeddelanden och 75 % (~ 1 312 300 personer) använder telefon-/videosamtal. Nyheter online ( 81 % (~ 1 413 300 personer)) och sökningar efter varor/tjänster ( 86 % (~ 1 516 100 personer)) visar var informationsbehovet ligger, medan många lyssnar på musik och många strömmar filmer/serier. I jämförelse är det färre som uttrycker politiska åsikter, deltar i officiella diskussioner eller letar information om fysisk/psykisk hälsa och produktsäkerhet, vilket visar att kommunikation och streaming fortsätter att dominera regionens internetvanor snarare än civilsamhälles- och myndighetsinteraktioner. Uppgifterna bygger på SCB:s IT-undersökning (LE0108T16N2) 2025.
SCB:s IT-undersökning visar att i Västsverige (RIKS5), regionen som omfattar Hallands län och Västra Götalands län,
har
25
%
(cirka
435 100
personer)
redan testat generativa AI-verktyg under 2024.
Resten –
70
% – avstår tills vidare.
Tittar man på sektionen ovan (“Så många i regionen källgranskar på nätet”) ser man att
97
%
av hushållen har internet i hemmet och
2
% saknar uppkoppling,
så själva tillgången begränsar sällan AI-användningen – det gör snarare kunskap, behov och vanor.
När de förklarar varför lyfter invånarna främst
“Visste inte att det finns sådana verktyg (Okänd teknik)” –
7
%, “Vet inte hur man använder generativa AI-verktyg (Låg kunskap)” –
14
%, “Av integritets- eller säkerhetsskäl (Integritetsrisker)” –
2
%, “Hade ingen användning av sådana verktyg (Ingen nytta)” –
42
%, “Andra orsaker (Övriga skäl)” –
5
% och “Etiska skäl (Etiska skäl)” – uppgift saknas.
Dessa siffror bygger på SCB:s IT-undersökning 2024, som kartlägger hur svenskar använder generativ AI.
Källa: SCB, PxWebApi v2; SCB UF0506, AM0210; Folkhälsomyndigheten (PxWeb); SCB IT-användning (LE0108); SCB IT-användning (LE0108T58N/T59N/T10N2) • Uppdaterad: 2025-10