Skoltoppen juni 2026 Sparad version

Det här är en sparad version av Skoltoppen från juni 2026. Listan visar den ranking som sparades vid det tillfället och uppdateras inte löpande.

Här rankar vi Sveriges gymnasieskolor utifrån elevernas trivsel (NPS), akademiska resultat (Betyg), andel elever med grundläggande högskolebehörighet (Behörighet), andel behöriga lärare (Lärare), högsta senast kända lägsta antagningspoäng, skolans kontext (SCI) och betygsavvikelse mot nationella prov (BII). Standardläget visar en samlad helhetspoäng när komplett underlag finns. Använd knapparna nedan för att sortera listan efter det mått som intresserar dig mest. Läs vår guide om hur du tolkar siffrorna.

Laddar data... • Sparad: 2026-06-04

Klicka för att filtrera på huvudman:

Observera: Skoltoppen visar statistiska indikatorer – inte hela sanningen om en skola. Datan är hämtad från Skolverket och baseras på inrapporterade värden. Dessa mätvärden ger en indikation men fångar inte hela skolans kvalitet eller unika förutsättningar. Tolka listan med nyfikenhet snarare än som en absolut sanning. Datan uppdateras löpande, men en viss eftersläpning från källan kan förekomma.

# Skola Poäng

Så tolkar du siffrorna – enkel guide

Helhetspoäng – samlad jämförelse

Helhetspoängen väger samman studieresultat, SCI, NPS, behöriga lärare och BII-trovärdighetspoäng. Den visas bara när alla fem delar har publicerat underlag.

  • Högt värde: Skolan har starka publicerade indikatorer i flera oberoende datalager.
  • Saknat värde: En eller flera komponenter saknas, ofta SCI, NPS eller BII.
Använd helhetspoängen som startpunkt, men kontrollera de enskilda måtten innan du drar slutsatser.
Nöjdhet (NPS) – hur lutar elevsvaren?

Detta visar Elev NPS från den övergripande nöjdhetsfrågan i Skolverkets elevenkät. Värdet går från -100 till +100 och visar om elevsvaren lutar tydligt positivt, negativt eller blandat.

  • Högt värde: Fler elever ger tydligt positiva än tydligt negativa svar.
  • Lågt eller negativt värde: Svaren är mer blandade eller lutar negativt.
Titta extra noga här om trygghet och trivsel är viktigast för dig.
Betyg – Hur höga resultat får eleverna?

Detta är skolans genomsnittliga gymnasiebetyg (meritvärde).

  • Högt värde: Eleverna presterar väl. Bra om du siktar på utbildningar med höga antagningskrav (läkare, jurist, ingenjör).
  • Lågt värde: Genomsnittet är lägre, vilket kan göra det svårare att konkurrera om populära universitetsplatser direkt.
Titta extra noga här om du siktar på högre studier med höga intagningskrav.
Behörighet – Blir eleverna klara för högskola?

Visar hur stor andel av eleverna som klarar sina kurser och får grundläggande högskolebehörighet.

  • Högt värde: De flesta klarar skolan och tar examen med behörighet.
  • Lågt värde: Fler elever får underkänt (F) och riskerar att sakna behörighet efter gymnasiet.
Titta extra noga här om du vill ha en trygg väg vidare efter gymnasiet.
Lärare – Hur stor andel är behöriga?

Visar hur många av lärarna som är legitimerade och utbildade i sina ämnen.

  • Högt värde: Stabil undervisning, tydligare betygssättning och bättre struktur.
  • Lågt värde: Skolan kan vara mer beroende av vikarier eller obehöriga lärare, vilket kan ge ojämn kvalitet.
Titta extra noga här om du vill ha tydlig undervisning och ordning.
Antagningspoäng – Hur högt var betygskravet?

Den här sorteringen visar skolans högsta senast kända lägsta antagningspoäng bland skolans program. Det betyder att rankingen fångar hur högt betygskravet varit där skolan haft som högst konkurrens.

  • Högt värde: Minst ett program på skolan har haft höga betygskrav i senaste kända antagningsomgång.
  • Lägre värde: Skolan kan fortfarande vara bra, men det program som ligger högst hos skolan har haft lägre konkurrens i senaste kända underlaget.
Tolkningen blir bäst när du också tittar på vilket program som drev värdet. Hög antagningspoäng säger mer om efterfrågan och konkurrens än om skolans hela kvalitet.
BII – relationen mellan prov och kursbetyg

BII visar andel högre kursbetyg än provbetyg minus andel lägre kursbetyg än provbetyg, elevviktat över publicerade provrader. I Skoltoppen sorteras BII med värden närmast 0 först.

  • Nära 0: Kursbetyg och provbetyg ligger nära varandra i publicerade data.
  • Högt positivt: Fler elever får högre kursbetyg än provbetyg än tvärtom. Det är en större avvikelse, inte en bättre placering.
  • Tydligt negativt: Fler elever får lägre kursbetyg än provbetyg än tvärtom. Även det är en större avvikelse.
Rankingen använder BII-trovärdighetspoäng, där värden nära 0 ger högre poäng än stora avvikelser.
Så väljer du rätt skola för just dig

Ingen skola är bäst på allt. Ställ dig dessa frågor:

  1. Vill jag främst trivas och känna mig trygg? → Titta på Nöjdhet.
  2. Vill jag ha höga betyg för framtida studier? → Titta på Betyg.
  3. Vill jag vara säker på att få behörighet? → Titta på Behörighet.
  4. Vill jag ha behöriga lärare? → Titta på Lärare.
  5. Vill jag förstå var konkurrensen varit som högst? → Titta på Antagningspoäng.

Kom ihåg: Höga betyg betyder inte alltid att undervisningen är bäst, och hög trivsel betyder inte alltid att resultaten är höga. Titta på helheten!

Metodik

Om statistiken & Värdena

Helhetspoäng: Helhetspoängen väger samman 30% studieresultat, 25% SCI, 20% NPS, 15% behöriga lärare och 10% BII-trovärdighetspoäng. Skolor utan komplett underlag får ingen helhetspoäng men kan visas i enskilda sorteringar.

NPS (Nöjdhet): Elev NPS är ett index från -100 till +100 baserat på Skolverkets fråga "Hur nöjd är du med din skola?". Tydligt positiva svar räknas som promoters, tydligt negativa svar som detractors, och måttet visas bara när svarsunderlaget är tillräckligt.

Betyg: Genomsnittlig betygspoäng (max 20.0) för elever som tagit examen. Visar skolans akademiska prestationsnivå.

Behörighet: Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskola/universitet, baserat på Skolverkets statistik.

Lärare: Andel lärare (%) med pedagogisk högskoleexamen och legitimation vid skolan, enligt Skolverket.

Antagningspoäng: Högsta senast kända lägsta antagningspoäng bland skolans program. Värdet visar vilket program på skolan som senast haft högst betygskrav, inte att hela skolan automatiskt är jämnt svår att komma in på.

BII: Betygsavvikelse mot nationella prov visar andel högre kursbetyg än provbetyg minus andel lägre kursbetyg än provbetyg. BII-sorteringen visar skolor närmast 0 först. Rå BII visas öppet, men i den samlade rankingen används BII-trovärdighetspoäng där små avvikelser ger högre poäng.

Livsstilsindex (Tie-breaker): Ett index (0-10) som mäter kvaliteten på närområdet kring skolan (service, träning, natur). Om skolor har samma poäng i den valda primära sorteringen (NPS, Betyg, Behörighet, Lärare eller Antagningspoäng), avgör Livsstilsindex deras inbördes ranking.

Urval: Endast aktiva skolor med minst 20 elever är inkluderade för att säkerställa statistisk relevans.

Läs om hela metodiken →